Hur är det att leva och praktisera i Rom? Intressant, krävande och präglat av både djupa insikter och konstupplevelser, berättar Hanna Nåls. Vi pratade med Hanna som just nu gör internationell praktik på Skandinaviska föreningens konstnärshus, Circolo Scandinavo, i Rom, Italien.
Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig och vilka är dina arbetsuppgifter?
Jag börjar min arbetsdag klockan 10 och avslutar vid 16, vilket, i nordisk måttstock, är en relativt kort arbetsdag. I både Italien och hemma är det en lyx som inte är självklar, och kanske något jag inte kommer att uppleva igen. Med det sagt så ingår det att vi ibland också jobbar kvällar och även helger, så i slutändan går det ändå jämnt ut.
Jag inleder dagen med att kolla e-posten och svara på relevanta förfrågningar från potentiella gäster eller konstnärer. Jag hanterar även andra ärenden som kan dyka upp under dagen. Circolo är en levande och dynamisk plats, så mina dagar ser olika ut beroende på vad som står på agendan. Under hösten har vi arrangerat flera evenemang i samband med festivalen Novembre Nordico, i samarbete med de nordiska instituten och ambassaderna i Rom. På så sätt är vår institution en del av ett större nätverk i Rom!
Mina huvudansvarsområden omfattar gästhantering och sociala medier. Varje vecka uppdaterar jag Instagram och Facebook med veckans bok, samt andra relevanta nordiska dagar, som författares dödsdagar och nationaldagar. För att stärka det nordiska nätverket i Rom har vi nyligen börjat organisera lektioner i italienska varje måndag, ett initiativ som har visat sig vara mycket framgångsrikt.
Arbetet är både socialt och stimulerande. Under min praktik har jag fått möjlighet att träffa konstnärer från hela Norden och ibland dyker oväntade gäster upp för att undersöka arkivet eller bara samtala. Jag har även fått knyta kontakter till konst- och litteraturvärlden i Finland vilket har varit ett privilegium. Eftersom praktikanterna och chefen arbetar i samma rum underlättas kommunikationen och flödet av information. Det har varit fler praktikanter på Circolo under hösten – vi började tre stycken samtidigt, och nu är vi tre med två nya praktikanter. Denna dynamik har skapat en stimulerande arbetsmiljö. Jag har verkligen uppskattat att ha flera kollegor, dels för att de har varit underbara och talangfulla personer och dels för att det har gett mig en korrekt inblick i hur min framtida arbetsmiljö kan komma att se ut – en mera realistisk version av verkligheten, där jag har fått öva på samvaro, kommunikation och samarbete.
Som assistent är det även mitt ansvar att vara närvarande i huset. På morgonen går jag en runda, tänder lamporna och pratar med konstnärerna. På eftermiddagen ser jag till att allt är i ordning innan jag går hem. Ibland ansvarar jag även för praktiska sysslor som tvätt och bäddning, även om vi har en fantastisk städerska som kommer 2 ggr i veckan. Samt att ställa fram och städa före, under och efter event. Mitt största råd är att komma till praktiken med en flexibel, omsorgsfull och positiv inställning. Det gäller att hålla sig lugn men även vara fokuserad och snabb i tanken! Det är ett riktigt jobb, det kan jag konstatera! Som både innehåller administrativt arbete (vi hade till exempel styrelsemöte, där min uppgift var att sammanställa anteckningar), samt andra mera praktiska och sociala sysslor.
Hur har det varit att anpassa sig till den nya miljön och kulturen i Italien?
Anpassningen till den nya miljön har varit både krävande och intressant. Kulturen här i Italien skiljer sig mycket från de nordiska länderna, som Sverige och Finland, där jag tidigare bott. Det italienska samhället är mycket intensivare socialt och känns ofta “hårdare”. Man måste vara beredd på att stå på sig, särskilt i trafiken. Jag brukar signalera tydligt med händerna, även om bilister förmodligen tycker att jag är löjlig!
Min vän, som är halvitaliensk och halvfinlandssvensk, har varit ett stort stöd i att hjälpa mig förstå och integrera mig i kulturen. Vi har ofta pratat om hur det italienska samhället är väldigt tryggt i grunden, även om ytan ibland kan verka hotfull. Jag har också blivit bestulen på min plånbok en gång, vilket påminner mig om att vikten av att vara extra uppmärksam.
Under hösten bodde jag i Marino Laziale, utanför Rom, hos en italiensk familj som blev väldigt viktiga för mig. Att delta i deras familjeliv, middagar och umgås med deras söner och deras hund var underbart. Det var som att bo i ett slott! Jag reste mycket med kollektivtrafik under hösten, även om min vän, som nämnts ovan, sa att det inte är något varken hon eller hennes vänner gör. För mig blev det en del av vardagen och jag passerade den hektiska Termini-stationen varje dag. Även om det var tungt när det varade, uppskattar jag att jag fick se den sidan av samhället. Jag är inte rädd när jag går på gatan här – försiktig, absolut, men inte rädd!
Rom är också ett väldigt “macho”-samhälle, så jag har fått mycket oönskad uppmärksamhet på gatan, som kvinna. Dessutom har jubileumsåret för den katolska kyrkan gjort att Rom är ännu mer turisttätt än vanligt – i år har 35 miljoner extra turister besökt staden.
Vad är det bästa med din praktik?
Det bästa med min praktik är absolut arbetsplatsen. Den är otroligt vacker! Jag älskar den lugna atmosfären i biblioteket och de andra utrymmena som trädgården, arkivet och skulpturerna. Jag har också lärt mig att uppskatta den materiella världen på ett djupare plan, vilket har fördjupat min syn på konst. Jag har blivit mer medveten om vilken typ av konst jag verkligen uppskattar och vill se mer av. Mitt favoritmuseum har varit Galleria Doria Pamphilj. De största konstupplevelserna jag haft, särskilt i kyrkor, har skett under min tid här – något jag är väldigt tacksam för och kommer att bära med mig för alltid. Jag håller vid sidan av mitt arbete även på med ett romanprojekt som delvis baserar sig på romersk mytologi, så denna tid har definitivt bidragit med inspiration till det projektet.
Genom mitt jobb har jag även fått tillgång till alla offentliga museer i Rom, vilket är en fantastisk förmån. Rom är en vacker stad och för mig, som är intresserad av historia, har det varit en unik möjlighet. Jag har till och med, vid sidan av litteraturvetenskapen, börjat fundera på att studera arkeologi – något jag verkligen har denna tid i Rom att tacka för. Jag har insett hur tacksamma vi måste vara för historien och alla de som kom före oss, och att vi har så mycket att lära oss; och att lyssna uppmärksamt med en öppen inställning kollektivt kunde ta oss längre än vi kan inse!
Arbetsplatsen och de omgivande miljöerna ger mig också möjlighet att uppleva staden på ett helt nytt sätt. Varje dag får jag promenera längs Tibern, gå upp för en brant backe med kullersten och se St. Peterskyrkan och hela Rom under mig. Framförallt känns det både meningsfullt och lyxigt att få bidra till något större och arbeta med personer som delar mina värderingar, skapa utrymme och riktning för konst och kultur. Ibland får jag en svindlande känsla av att jag befinner mig mitt i centrumet där historien faktiskt formas. Detta skapar både mening och sammanhang, och ger hopp om en ljusare framtid! Jag har insett att jag vill ägna hela mitt arbetsliv åt fältet kultur, litteratur och konst; även om det är något jag vetat tidigare har den här praktiken hjälpt mig att på ett djupare plan formulera varför!
Jag är oerhört tacksam gentemot Svenska kulturfonden för denna möjlighet. Den här tiden har verkligen haft en stor inverkan på mitt liv, och jag har lärt mig otroligt mycket!
Har du någon hälsning till dem som funderar på att ansöka om ett stipendium för internationell praktik?
Ja, absolut: gör det! Du kommer inte att ångra dig. Visst kommer det att dyka upp utmaningar längs vägen, men dessa kommer att ge dig ovärderliga erfarenheter och växa både på ett personligt plan och i din professionella utveckling. Du får möjlighet att möta nya kulturer, utvidga ditt nätverk och ta med dig minnen för livet. Tveka inte att höra av dig till mig om du har några frågor – jag delar gärna med mig av mina erfarenheter och tips! Det är verkligen en möjlighet som är värd att ta, och om Rom är en tidlös stad, något av det vackraste jag någonsin fått uppleva.
Inspireras av fler praktikantberättelser
Blev du nyfiken? Kolla gärna in resten av våra intervjuer med praktikanter runt om i världen:
Vill du också göra internationell praktik?
År 2025 lediganslår Svenska kulturfonden totalt 17 internationella praktikplatser. Stipendierna kan sökas två gånger per år, i mars (15-31.3) och i september (15-30.9). Ansökningstiderna under våren och hösten gäller olika praktikorganisationer.
I mars 2025 kan du ansöka om en praktikplats i Berlin, Bryssel, Budapest, Köpenhamn, Paris, Stockholm, Oslo, Rom eller Uleåborg.
Här kan du läsa mer om alla praktikplatser, ansökningskriterier, stipendiebelopp och mycket mer.
Praktikplatserna vid Finlands kultur- och vetenskapsinstitut runt om i världen i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf.