Våra donatorer
Här kan du bekanta dig med några av donatorerna, och vilka ändamål avkastningen på deras donation delas ut till.
Ida Carlings testamentsfond
Fröken Ida Carling (1848-1911) föddes i Helsingfors, men flyttade redan som ung till Sverige där hon utbildade sig till mejerist. Hon ledde en tid mejeriet på ett gods i Livland. Hon återvände till Finland för att arbeta som lärare i mejerilära vid Mustiala lantbruksskola och drev senare ett eget mejeri i Ilmola. Hon innehade efter det i många år bokhandeln i Villmanstrand, och tillbringade sina sista år i Helsingfors. Hennes donation till Svenska kulturfonden uppgick till 3 000 mark.
Carl Edvard Pehrmans donationsfond
Carl Edvard Pehrman föddes i Kyrkslätt 1832. Han fick aldrig gå i skola utan jobbade i unga år som vallpojke åt en av traktens bönder. Efter det jobbade han länge som sjöman och när han återvände började han köpa upp gårdar, bygga på dem och sälja dem och lade så grunden till sin förmögenhet. Han gav sig sedan in i skogsindustrin och blev efter hand mycket förmögen. Pehrman genomförde tre donationer till Kulturfonden under året 1907-1914 på sammanlagt 524 000 mark.
Emy Procopés kulturfond
Emy Procopé föddes 1847 i Karis. Hon gifte sig 1868 med häradshövding Carl Berndt Procopé. Efter makens död 1884 flyttade hon först till Helsingfors och sedan till Vasa. Hon tillbringade under sina senare år en stor del av tiden utomlands. År 1908 donerade hon 140 000 mark till Svenska kulturfonden, och donerade samtidigt en betydande summa till Svenska Litteratursällskapet. Hon uppnådde den aktningsvärda åldern av 93 år och avled 1940 i Kervo.
Mathilda Lindroos testamentsfond
Grundad av Handelskvinnan Mathilda Lindroos (1845-1913). Mathilda Lindroos var född i Kristinestad där fadern ägde en guldsmedsaffär. Hon flyttade som vuxen till Helsingfors där hon 1880 grundade en sko- och manufakturaffär på Alexandersgatan 11. Hon innehade affären fram till 1903 och blev mycket förmögen. Hufvudstadsbladet skrev så här om henne 1.9.1913: ”Få kvinnor i vårt land har det lyckats att med två tomma händer arbeta sig upp till en så stor förmögenhet”. Välgörenhetsarbete upptog en stor del av hennes tid och hon var bland annat med om att grunda föreningen De gamlas vänner. Hennes donation till Svenska kulturfonden uppgick till 15 000 mark.
Seth Solbergs kulturfond
Bergsrådet Seth Solberg föddes 1856 i Åbo och växte upp i Pojo. Han utbildade sig inom ekonomi och blev en synnerligen framgångsrik affärsman inom järnvarubranschen. Under sina senare år verkade han i Viborg och var mycket aktiv inom det industriella och ekonomiska livet. Han testamenterade 3,3 miljoner mark till Svenska kulturfonden. Ytterligare 3 miljoner euro testamenterades till allmännyttiga ändamål, bland annat till Åbo Akademi och Svenska folkskolans vänner.
Daniel Johannes Wadéns testamentsfond
Grundad av hovrådet Daniel Johannes Wadén (1850-1930). Han föddes i Ingå där fadern var kapellan. Efter att en tid varit anställd vid Telegrafverket grundade han 1882 Helsingfors telefonförening, en av de äldsta sådana i världen. Han verkade som föreningens vd fram till 1901, och på hans initiativ byggdes Finlands första telefonnätverk i Helsingfors. Också den första centralbelysningsanläggningen i Helsingfors har vi Wadén att tacka för. Wadén testamenterade sin kvarlåtenskap till Finlands Allmänna Jägarförbund (numera Finlands jägarförbund) och till Svenska kulturfonden i lika stora delar. Ändamålet löd ”främst för folkupplysning bland landets svenskspråkiga befolkning samt för befordran av jaktvård i hela landet”. Kulturfonden sköter följaktligen om den första delen i donationsändamålet, medan Jägarförbundet sköter den andra.
Ida Schybergsons testamentsfond
Folkskollärarinnan Ida Schybergson (1847-1932) var född i Åbo och verkade många år som lärare vid de svenska folkskolorna i staden. Under senare delen av sitt liv var hon bosatt i Grankulla och Helsingfors. Hennes donation till Svenska kulturfonden bestod av hennes lägenhet på Jägaregatan i Helsingfors samt 30 000 mark.
Viktor och Aina Lindmans fond
Grundad av Guldsmeden Viktor Lindman (1863-1933) och hans fru Aina Mathilda Lindman (1870-1947). Viktor Lindman utbildade sig till guldsmed i Helsingfors och S:t Petersburg och verkade sedan som guldsmed i Åbo, Helsingfors, Hamburg, Stockholm, Riga, Berlin och Stettin. År 1908 öppnade han en egen guldsmedsaffär i Helsingfors som han innehade fram till 1921. Donationen till Svenska kulturfonden bestod främst av två fastigheter i Helsingfors, en gård på Lappviksgatan och en lägenhet på Folkskolegatan.
Fonden 17 mars 1937 (Eugen Pikoffs fond)
Grundad av revisor Eugen Pikoff (1875-1941). Han var född i Trångsund på Karelska näset och verkade några år som handelsombudsman i Viborg före han 1910 flyttade till Helsingfors. Han var Finlands första yrkesrevisor, och anställdes 1928 som prokurist och kamrer vid Finska Socker. Pikoff var intresserad av genealogi och numismatik. Hans donation till Svenska kulturfonden bestod av ett antal aktier i Finska Socker Ab och Vasa Ångkvarns Ab.
Harald och Jenny Neovius minnesfond
Grundad av godsägaren Jenny Amalia Cecilia Neovius (1868-1939). Hon växte upp på Notsjö bruk och var hustru till arkitekt Harald Leonard Neovius (1863-1930). Han verkade först vid Överstyrelsen för allmänna byggnader, för att sedan bli förvaltare för Notsjö bruk och senare delägare. Han tillhörde också ledningen för flera andra industriföretag. Jenny Neovius övertog skötseln av bruket efter makens död. Donationen till Svenska kulturfonden uppgick till 1 300 000 mark.
Cely Mechelins fond
Cely Mechelin, Leo Mechelins enda dotter, föddes 1866 på Botby gård. Hon var mycket engagerad i samhällslivet och var en pionjär inom det sociala området. Bland annat grundade hon föreningen Böcker åt de blinda, och var med om att grunda Föreningen för de lyttas väl (Numera Vamlas http://www.vamlas.fi/ ). Hon erhöll under sin livstid många utmärkelser för sitt samhällsengagemang, bland annat frihetskorset och Finlands vita ros ordenstecken. Hon var också mycket engagerad i svenska frågor och testamenterade hela sin egendom på 26,3 miljoner mark till Svenska kulturfonden.
Eugen Schaumans minnesfond
Grundad av konstnären Sigrid Maria Schauman (1877-1979) och hennes dotter, Elisabeth Wolff (1913-1967). Fonden grundades till minnet av donatorernas bror och morbror Eugen Schauman (1875-1904), mest känd för attentatet på Generalguvernör Bobrikoff varefter han tog sitt eget liv. Fondens är en specialfond vars ändamål lyder ”för forskning rörande och för populär framställning av vårt nordiska rättsarv”.
A. W. Willbergs fond
Grundad av direktör Anders Wilhelm Willberg (1870-1951). Han föddes i Helsinge, grundade på 1890-talet en droghandel i Åbo och öppnade också 1903 Åbos första biograf. I början av 1920-talet flyttade han till Helsingfors och blev vd på Enbergs droghandel. Willbergs donation uppgick till 20 000 mark (gamla mark). Han stödde även flera andra institutioner, till exempel Suomen Kulttuurirahasto och Åbo Akademi.
Maria Amalia Renfors minnesfond
Fonden grundades av Folkskollärarinnan Ingrid Gabriella Renfors (1875-1971) och fröken Elsa Olga Emilia Renfors (1882-1968) till minne av deras mor Maria Amalia Renfors (1844-1915). Ingrid Renfors jobbade som lärarinna på folkskolorna i Hermanstad, Vallgård och Berghäll i Helsingfors och var aktiv inom martharörelsen. Elsa Renfors jobbade för Statistiska centralbyrån i Helsingfors i över fyrtio år. Deras kvarlåtenskap testamenterades jämnt fördelad till Svenska kulturfonden och Svenska Folkskolans vänner.
Fonden till PONs minne
Fonden grundades av Marika Christensson och Christina Ericsson till minnet av deras far, konstnären Per Olof Nyström, (använde sig av signaturen PON). Per-Olof Nyström var konstnärlig chef för Tauchers reklambyrå 1951-1988 och framträdde även som landskapsmålare. Deesutom tecknade han illustrationer för Hufvudstadsbladet under flera decennier. Fondens ändamål är "att stöda främst unga tecknare". År 2015 ordnas för första gången PON-tävlingen för unga tecknare, där prispengarna delas ut ur fondens avkastning.
Wilhelm Nyholms testamentsfond
Fabrikör Gabriel Wilhelm Nyholm (1839-1914) föddes i Helsingfors där hans far var bryggeridräng. Efter att ha arbetat vid Rieks tapetfabrik i Helsingfors grundade Wilhelm Nyholm år 1874 ett eget företag i Viborg. Han idkade välgörenhet redan under sin livstid, och i sitt testamente donerade han största delen av sin förmögenhet till allmännyttiga organisationer i Viborg samt till Svenska folkskolans vänner. Till Svenska kulturfonden donerade han 30 000 mk.
Familjen Ekmans minne
Grundad av fabriksdisponent Frans Gustaf Bernhard Ekman (1859-1928) och fru Anna Wilhelmina (Anni) Ekman, f. Åvist (1871-1941). Frans Ekman gjorde karriär i P. Sinebrychoff och verkade som huvudbokförare, disponent och suppleant för verkställande direktören. Han tillhörde direktionen för flera bolag och var även ivrig filatelist. Efter sin första hustrus frånfälle gifte sig Frans Ekman år 1918 med Anni Åvist. Enligt deras testamente skulle efter båda makarnas död kvarlåtenskapen tillfalla Svenska kulturfonden. En bestämd summa skulle även betalas till två släktingar till makarna Ekman. Avkastningen av de återstående medlen skulle användas till understöd för små svenskspråkiga skolor eller andra jämförliga svenska skoländamål.
Agnes Lundells trädgårdsfond
Advokaten Agnes Amanda Lundell (1858-1936) föddes i Åbo. Hon var den första kvinna i Finland som avlade rättsexamen (1906) och blev några år senare antagen som auskultant vid Åbo hovrätt. Hon hade sedan 1911 en egen advokatbyrå i Helsingfors, men avlade som första kvinna också domareden år 1926. I sitt testamente 1929 gav Agnes Lundell 100 000 mk till Svenska kulturfonden för att ”bidraga till att varje svensk hydda och svensk förening i detta land skall få en egen trädgård”. Fondens avkastning används för att stöda rådgivningsverksamhet i trädgårdsfrågor.
Johan Herman och Kristina Pettersons donationsfond
Arbetsförmannen Johan Herman Petterson föddes 1869 i Pedersöre. Han var många år snickare och arbetsförman på statsjärnvägarnas verkstad i Helsingfors. År 1891 ingick han äktenskap med Kristina Adolfsdotter Nybonde från Pedersöre. I makarnas inbördes testamente 1931 bestämdes att all kvarlåtenskap skall realiseras efter båda makarnas död och med några smärre avdrag överlämnas till Svenska kulturfonden.
Robert Montins kulturfond
Hovrättsrådet vid Åbo hovrätt, Robert Waldemar Montin, föddes 1859 i Kiminge. Han ingick 1890 äktenskap med Nanny Charlotta Moliis från Karis. Fonden är grundad i enlighet med stipulationerna i Robert och Nanny Montins inbördes testamente 1910 och Nanny Montins enskilda testamente 1940. Båda makarnas andel i boet skulle efter Nanny Montins död tillfalla Svenska litteratursällskapet, med undantag av lösegendom och kostnader för gravens vård. Den årliga avkastningen fick användas ”i främsta rummet till den svenska befolkningens i landet upplysning”. Donationen bestod av aktier i Nordiska Föreningsbanken och bankdepositioner. Fonden överfördes 1972 till Svenska kulturfonden.
Oskar Johanssons fond
Direktör Oskar Johansson föddes i Sverige 1855 och flyttade som ung till Borgå. Han blev senare VD för Kiala Aktiebolag för jordbruk och industri. Fonden är grundad 1928 i enlighet med Oskar Johanssons testamente. Med några undantag skulle egendomen delas i 50 lika stora lotter och fördelas mellan ett antal privatpersoner och allmännyttiga samfund. Svenska kulturfonden erhöll två andelar. Donationen bestod av aktier i A.B. Nordiska Föreningsbanken, Finska Socker A.B. och Pargas Kalkbergs A.B. samt kontanter och bankdepositioner.
Axel Lindströms fond
Kriminalkommissarie Axel Berndt Lindström (1876-1960) föddes i Helsinge. Efter studentexamen kom han år 1900 i polisens tjänst. Han var chef för kriminalavdelningen 1919-1929 och verkade senare som juridisk adjoint för poliskommendören. Enligt hans testamente 1958 skulle efter vissa undantag (b.la. legat till Helsingfors Segelsällskap, Munksnäs Svenska samskola och Sällskapet ”Julgrisarna” i Helsingfors) återstoden av kvarlåtenskapen tillfalla Svenska kulturfonden.
Thea och Valde Nordlunds fond
Fil.mag. Victor Valdemar (Valde) Nordlund (1883-1967) vad gift med fru Sanny Dorothea (Thea) Nordlund, f. Rönn (1894-1962). Valde Nordlund verkade som kamrer vid Statskontoret. Fonden är grundad 1957 i enlighet med makarnas inbördes testamente och ett tillägg av Valde Nordlund 1963. Efter båda makarnas död skulle kvarlåtenskapen efter kostnader för gravskötsel och ett legat till Finlands Djurskyddsförening delas mellan Svenska kulturfonden (50 %) och Svenska folkskolans vänner och Nyländska Studentavdelningen.
Verna Aspelins testamentsfond
Kosthållsföreståndaren Verna Lovisa Aspelin (1891-1977) föddes i Kyrkslätt. Hon studerade vid Finns folkhögskola och verkade sedan som husmor innan hon år 1951 startade egen caférörelse. Hon deltog aktivt i olika kulturföreningars verksamhet. Enligt Verna Aspelins testamente 1971 skulle efter vissa avdrag för begravningskostnader samt legat till Finns folkhögskola och Garantiföreningen för Svenska Teatern i Helsingfors resten av kvarlåtenskapen tillfalla Svenska kulturfonden. Donationen bestod främst av en aktielägenhet i Helsingfors.
Märta och Yngve Bäcks stipendiefond
Konstnären, prof. Veli Yngve Päiviö Bäck (1904-1990) ingick år 1935 äktenskap med Märta Elvira Vilhelmina Lindblad (1904-1996). Yngve Bäck var en av grundarna av Prisma-gruppen och en av de främsta bildkonstnärerna i Finland under decennierna efter andra världskriget. Även Märta Bäck var konstnärligt verksam. Fonden grundades 1987 då makarna Bäck donerade en sommarvilla vid Rösund, Pernå till Svenska kulturfonden. Fonden var avsedd för att stimulera konstkritiken samt för att sprida litterära arbeten inom konst som erkänsla för redan gjord insats. Stipendiefonden utökades betydligt 1987 då flera senare tillägg trädde i kraft. Kvarlåtenskapen som tillföll Svenska kulturfonden bestod av bland annat lägenheter i Helsingfors och Spanien, och ett stort antal konstverk av Yngve Bäck.
Thea och Oskar Slottes minnesfond
Affärsmannen Oskar Valdemar Slotte (1913-1995) var född i Öja och verkade inom fastighetsbranschen. Han hade litterära och konstnärliga intressen och debuterade 1935 med diktsamlingen Varifrån. Han ingick 1959 äktenskap med barnmorskan Tea Adele Sten (1914-1974) från Närpes. Enligt Oskar Slottes testamente skulle ett antal penninglegat utgå och därefter hela den övriga kvarlåtenskapen överföras till Svenska kulturfonden. Av donationen skulle bildas Thea och Oskar Slottes minnesfond vars avkastning utdelas som stipendier till stöd för finlandssvenskt kulturarbete. Gåvan bestod främst av en aktielägenhet i Helsingfors.