Mikaela Nylander välkomnar Tomas Törn och Einar Zilliacus på sitt arbetsrum vid undervisnings- och kulturministeriet. Törn och Zilliacus studerar journalistik för andra året vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors och ska snart få sitt stora elddop som journalister. De ska grilla två av de mest inflytelserika personerna i den finlandssvenska fondvärlden.

Under den inledande kaffestunden är det mycket skratt när Nylander och Mikael Svarvar beskriver morgonens strapatser. På grund av snöoväder och strejk är det ett smärre mirakel att alla lyckades ta sig till intervjun i tid.

Större summor medför större ansvar

Tomas Törn styr in samtalet på Kulturfondens kraftigt ökade utdelning. Under de senaste 25 åren har den årliga utdelning stigit med cirka 40 miljoner euro. År 2022 låg utdelningen på 42 miljoner euro och summan förväntas stiga till 50 miljoner euro under de kommande åren. Törn undrar om det faktiskt finns tillräckligt många kvalitativa projekt att stödja i Svenskfinland?

– Behovet av bidrag är enormt när man ser på antalet ansökningar, men de allt större summorna som vi fördelar kräver samtidigt att vi tänker mer strategiskt. Därför samlas alla Kulturfondens förtroendevalda och hela personalen varje år till idédagar där vi analyserar framtida större satsningar, som är viktiga för det svenska i Finland på längre sikt. Mera pengar betyder att vi kan och måste – höja blicken och höja nivån på det vi gör, säger Nylander.

– Det senaste exemplet på det här är vår strategiska treåriga satsning SKAPA, som handlar om konstundervisning för barn och unga. Vi fångade upp att det finns stora utmaningar med tillgängligheten och jämlikheten inom konstundervisningen på svenska i Finland. Vår större utdelning har gjort det möjligt för oss att satsa på den här typen av projekt, säger Svarvar.

Blir man inte blind för alla nollor när man delar ut så här enormt stora summor?

– Jag har funderat mycket på det här. Speciellt under mitt första år som delegationsordförande var jag förundrad över storleken. Men jag har lärt mig att dela upp utdelningen i mindre delar. Om man tänker på varje ansökan enskilt blir summorna betydligt lättare att greppa, säger Svarvar.

– En annan aspekt handlar om vårt ansvar. Vi måste också våga sluta finansiera sådant som har levt ut sin tid. Trots att vi har allt mera pengar att dela ut måste vi bli bättre på att utvärdera projekt och kritiskt fråga: Behövs verkligen det här för att stärka det svenska i Finland, säger Nylander.

Törn tar fasta på vad Nylander säger om det svenska i Finland. Vad är Svenskfinland egentligen och definierar Kulturfonden tack vare den större utdelningen “att stödja det svenska i Finland” på ett nytt sätt?

– Vi vill gå utanför den snäva definitionen av Svenskfinland för att undvika tunnelseende. Vi har till exempel vårt strategiska program Hallå! och fortsättningen Hallå TVÅ, som handlar om språkmöten och språkprojekt. Den här satsningen riktar sig lika mycket till finskspråkiga och till andra språkgrupper som vill närma sig eller stärka kontaktytan till det svenska i Finland. Vi jobbar medvetet med att bredda våra perspektiv, men vi har nog en bit kvar innan vi är i mål, säger Svarvar.

En annan aspekt handlar om vårt ansvar. Vi måste också våga sluta finansiera sådant som har levt ut sin tid. Trots att vi har allt mera pengar att dela ut måste vi bli bättre på att utvärdera projekt och kritiskt fråga: Behövs verkligen det här för att stärka det svenska i Finland

– Ibland blir effekten större om finskspråkiga aktörer synliggör det svenska i Finland. Därför är det smart att också involvera andra. Men jag tycker överlag att vi kan bli bättre på att beakta mångfalden i vår verksamhet. Det gäller exempelvis hur vi ser på sammansättningen i styrelsen och i andra organ, tillägger Nylander.

Stärka de ungas röst

Intervjun har blivit ett livligt samtal mellan de fyra runt bordet. Zilliacus styr in samtalet på barn och unga. Den här målgruppen är prioriterad i Kulturfondens utdelning och han undrar hur prioriteringen syns i reda pengar?

– Det finns statistik på det mesta i vårt ansökningssystem Rimbert. Enligt statistiken har vi de senaste åren beviljat 7-9 miljoner per år till sådant som går under rubriken barn och unga. När jag såg siffrorna tyckte jag först att de kändes små, men det har sina förklaringar, säger Svarvar.

Svarvar och Nylander börjar analysera siffrorna och konstaterar att många projekt riktade till barn och unga också syns i andra bidragskategorier. Till exempel forskningsprojekt i skolorna och understöd till scouter och ungdomsföreningar kan dyka upp också under andra rubriker.

– Barn och unga måste vara en prioritet. Om vi inte har en fungerande svenskspråkig stig från småbarnspedagogik till universitet, har vi snart inget Svenskfinland, säger Nylander.

Svarvar nämner Svenska studiefonden, som beviljar bidrag för heltidsstudier vid högskolor och universitet i Finland och i utlandet. Nylander tillägger att Svenska kulturfonden också finansierar praktikplatser vid tolv olika kultur- och vetenskapsinstitutioner runt om i världen.

– Det lönar sig att kolla både på Kulturfondens och Studiefondens webbplatser. Det finns många olika bidrag uttryckligen riktade till studerande, säger Nylander.

Törn och Zilliacus lyssnar och nickar. När Nylander och Svarvar tystnar frågar Zilliacus hur de ungas röst hörs i själva beslutsfattandet?

– Det är en bra fråga. Den yngsta som nu sitter i delegationen är 28 år och vi borde bli bättre på att ta med unga i vårt arbete. Vi jobbar mycket med att sammanföra olika grupper. Vi borde ordna en aftonskola där vi beslutsfattare sätter oss ner med ett gäng ungdomar för att diskutera, säger Svarvar.

– Överlag tror jag att vi ibland måste jobba med kvoteringar för att skapa bredd och mångfald. Styrelsemedlemmar måste, i och med det stora ansvaret, vara myndiga – men det här med att få in de ungas röster i vårt beslutsfattande är ett område vi borde stärka, säger Nylander.

Öppenhet är avgörande

Zilliacus tar upp ett av de mer känsliga samtalsämnena i Svenskfinland: Case Folkhälsan. Folkhälsans vd avgick överraskande i början av året efter han att inte längre hade styrelsens förtroende som följd av att han genomfört en större investering utan styrelsens godkännande.

– Det var en overklig känsla när jag såg rubrikerna. Vi har alltid haft ett gott samarbete med Folkhälsan, säger Nylander.

– Vi har en kontaktyta med Folkhälsan via olika projekt där vi båda är finansiärer. Vi finansierar inte varandras verksamhet, men vår fastighetsstiftelse samfinansierar fastighetsbolag bland annat på språköarna, säger Svarvar.

Zilliacus följer upp med frågan: Kan det här hända också vid Svenska kulturfonden?

– Alltid när det handlar om människor kan det förekomma missbruk eller misstag, men vi gör vad vi kan för att förhindra det. Vår vd har rätt att fatta beslut om summor på upp till 15 000 euro, men också då går de här ärendena via styrelsen. Ingen har befogenhet att ensam godkänna fakturor eller utbetalningar, säger Nylander.

Mikael Svarvar berättar om hur ansökningarna behandlas för att man ska försöka undvika att något som inte tål dagsljus sker i beslutsfattandet. Ansökningar bedöms och behandlas av tjänstemän, av externa sakkunniga eller i direktionerna, i delegationen och i styrelsen.

– Öppenhet är avgörande. Hellre behandlas en ansökan en extra gång av delegationen eller styrelsen. Vi ska alltid kunna motivera varför vi beviljar, eller inte beviljar, ett bidrag. Här är också samarbetet och förtroendet mellan tjänstemän och förtroendevalda viktig, säger Svarvar.

Öppenhet är avgörande. Hellre behandlas en ansökan en extra gång av delegationen eller styrelsen. Vi ska alltid kunna motivera varför vi beviljar, eller inte beviljar, ett bidrag.

Har ni förändrat något konkret i er verksamhet efter fallet vid Folkhälsan?

– På årets första styrelsemöte går vi alltid igenom, och uppdaterar vid behov, vårt “riskdokument”. Det är ett omfattande dokument som beskriver riskerna i vår verksamhet och hur vi kan motverka dem i våra processer, säger Nylander.

Efter en dryg timme stängs bandspelaren av. De fyra runt bordet skakar hand och tackar för pratstunden.

– Ni var jättebra på att lyssna och ni hade superproffsiga frågor, säger Nylander.

– Tack. Det var ganska enkelt att intervjua er i och med att ni pratade mycket och fyllde på varandras svar, säger Törn.