Knappa resurser måste användas klokt

Bild: Amanda Grönroos

Konstundervisning gör att barn och unga mår bättre – den hjälper att utveckla koncentrationsförmågan, de kognitiva färdigheterna, empatin och välbefinnandet överlag. Det här visar forskning på många områden.

Men barn och unga har olika möjligheter att delta i grundläggande konstundervisning, eller annan konstundervisning på fritiden, beroende på var de bor och på deras socioekonomiska utgångslägen. För många är vägen till undervisningsplatsen för lång eller för krånglig, prislappen för dyr eller undervisningen för utmanande. Grundläggande konstundervisning kan vara något helt främmande för föräldrarna eller kanske svenskspråkig undervisning i det ämne som intresserar helt saknas på orten. Eller i regionen. Eller i hela Finland.

När det gäller tillgången till grundläggande konstundervisning på svenska i Finland är läget långt ifrån bra. Det här kommer fram bland annat i två av de rapporter som Svenska kulturfonden låtit göra – Lasse Garoffs ”Mer än en hobby” och Dan Sundbloms helt färska ”SKAPA – konstundervisning för barn och unga på svenska i Finland”.

Från brist och överlappning till struktur och koordinering

Barn med särskilda utmaningar, barn med invandrarbakgrund, barn från hem med låga inkomster och också ofta pojkar deltar alldeles för sällan i konstundervisning. Dessutom bidrar ett spretigt fält med många olika utbildningsanordnare och delvis överlappande verksamheter till att de knappa resurserna inte används optimalt. På många håll är det också brist på behöriga svenskkunniga pedagoger i konstämnen. Därför vill vi nu motivera kommunala aktörer och aktörer som ordnar utbildning och fortbildning att skapa strukturella förbättringar.

Vi vet att kommunerna är i ett pressat läge – intäkterna krymper, det är svårt att hitta behörig personal, utrymmena är bristfälliga, undervisningsmaterialet dyrt och elevunderlaget kan svikta. Dessutom har konstundervisningen på en del håll utvecklats så att den blivit för dyr och för krävande för den breda målgruppen.

Vi vill att alla tvåspråkiga kommuner ska bli bättre på att koordinera konstundervisningen, att samarbeta med varandra och med andra aktörer och att använda pengarna, personalen, utrymmena och redskapen effektivare. Och gärna satsa också på andra ämnen än musik – grundläggande konstundervisningen handlar faktiskt om hela nio ämnen.

Kartlägg och samverka

Vi utmanar kommunerna att komma med i vår satsning SKAPA och göra konstundervisningen på svenska i Finland tillgänglig och bättre för flera. Kartlägg all konstundervisning som ordnas i kommunen eller regionen – inte bara den kommunala. Ta reda på var bristerna och orättvisorna finns och hur man kan rätta till dem. Samarbeta mera och få mera valuta för pengarna. Fundera extra noga på samverkan mellan skola och konstundervisning. Går det att skapa helheter där grundläggande utbildning, fri bildning, grundläggande konstundervisning och konstundervisning inom tredje sektorn samverkar så att både pengarna och personalen används optimalt? Hur kan ni dela med er av era goda, långsiktiga modeller?

Också högskolor, universitet och fortbildningsarrangörer är i en nyckelposition då det gäller tillgången på lärare. Tar ni lyra på utmaningen att se till det finns skickliga svensktalande pedagoger inom konstämnena i framtiden?

Sex miljoner på bordet

Svenska kulturfonden är beredd att satsa stora belopp på hållbara strukturella förändringar inom konstundervisningen. Under de kommande två åren delar vi ut sex miljoner euro för projekt med det här ändamålet. Vi är säkra på att pengarna behövs.

Välkomna att skicka in en ansökan.

Mikaela Nylander, styrelseordförande
Sören Lillkung, vd

(Insändaren har publicerats i svenskspråkiga dagstidningar i september 2022.)