Skolornas digitala jättekliv

Både lärare och elever har under det senaste året tagit ett digitalt jättekliv och idag används många goda digitala arbetssätt i årskurserna 1-9 i de svenskspråkiga skolorna. Men ännu finns det utmaningar. Sprid era goda modeller, lär av varandra och stötta varandra i digitaliseringen. Det är forskaren Linda Mannilas bästa råd till både lärare och elever.

– Diskussionen om digitalisering har länge fokuserat på tekniken och inte på vad den möjliggör. Men att köpa datorer är att datorisera. Att digitalisera är däremot att göra saker på nya sätt eller göra något som tidigare inte varit möjligt, säger forskaren och föreläsaren Linda Mannila som gjort den nya utredningen ”Digital kompetens i Svenskfinland – nulägesanalys och goda modeller”.

Svenska kulturfonden gav år 2019 Linda Mannila uppdraget att göra en utredning om digitaliseringen och digitala kompetenser i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Coronakrisen sköt upp utredningsarbetet till hösten 2020, men lärarnas och elevernas erfarenheter av vårens distansundervisning gav också nya infallsvinklar.

– Majoriteten av lärarna och rektorerna menar att distansperioden var utvecklande och att de tog ett stort kliv framåt när det gäller digitaliseringen. De flesta lärde sig mycket och kände sig mer digitalt kompetenta vid vårterminens slut. Samtidigt var distansperioden digitalt utmanande, säger Linda Mannila.

De viktigaste målen med utredningen var ändå att ge en bild av nuläget i skolorna och lyfta fram goda modeller för hur man redan jobbar med digital kompetens på svenska i Finland.

– För eleverna kan de digitala lösningarna handla om mångsidiga sätt att skriva, forska och skapa presentationer, att ha läxförhör online, programmera och arbeta med olika typer av media. Lärarna får tillgång till nya arbetssätt i olika ämnen, de kan göra undervisningen mer tillgänglig och främja samarbete, säger Mannila.

Hon identifierar sex faktorer som bidrar till att skolorna lyckas i digitaliseringen:

• ändamålsenlig och tillräcklig utrustning
• stöd från både kollegorna och ledningen
• en dela-kultur
• en våga-pröva-attityd
• en gemensam vision och plan
• att man hittat pedagogiska sätt att arbeta med digital kompetens

Till de största utmaningarna hör däremot bristande infrastruktur, tidsbrist, otillräcklig fortbildning och otydliga förväntningar.

– För att alla ska veta vad som förväntas av dem behövs tydligare beskrivningar i läroplanen av vad som avses med digital kompetens i de olika årskurserna, säger Linda Mannila.

För att skolorna ska lyckas med digitaliseringen och de digitala kompetenserna rekommenderar Mannila också:

• en klar ansvarsfördelning
• kompetensutveckling för lärare och rektorer
• bättre finansieringsmodeller
• mera stöd till åk 7-9
• kontinuerlig uppföljning och framtidsspaning

– Många elever använder flitigt digital teknik, men man lär sig bara det man övar på. Inom digital kompetens finns många områden som eleverna inte lär sig på fritiden. Här har skolan ett viktigt uppdrag, säger Linda Mannila.

Berndt-Johan Lindström, ledande utbildningsombudsman på Kulturfonden, säger att utredningen är ett viktigt inlägg i den utbildningspolitiska diskussionen.

– I debatten har det ofta varit oklart vad digitalisering och digital kompetens innebär i skolorna och för elevernas lärande. Linda Mannila reder ut begreppen och presenterar både goda modeller och förslag på åtgärder. Samtidigt får vi på Kulturfonden vägkost för vår utdelning. Det är välkommet eftersom antalet ansökningar som handlar om digitalisering har ökat märkbart under de senaste åren, säger Berndt-Johan Lindström.

***

Pressmeddelande
Torsdagen den 26 januari 2021

Noggrannare information:

Linda Mannila (kommentarer om utredningen)
forskare och föreläsare
tfn 040 7218 747
linda(at)digismart.fi

Berndt-Johan Lindström
ledande ombudsman, utbildning
040 838 1358
berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi

Martina Landen-Westerholm
kommunikationschef
040 595 0817
martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi