Allmännyttig eller egennyttig?

Stiftelsers, fonders och föreningars ekonomihantering skapar återkommande rubriker i pressen. Intresset är befogat, eftersom många stiftelser och fonder klassas som allmännyttiga och åtnjuter skattefrihet.

Skattefriheten ger bättre möjligheter att sköta de stadgeenliga uppgifter som donatorer, stiftare och bidragsgivare bestämt. Eftersom befrielse från skatt nästan kan fördubbla utdelningen, är den dessutom ett av incitamenten för donatorerna.

Hur ska den allmännyttiga verksamheten utformas för att ge det privilegium som skattefriheten innebär? Verksamheten ska vara ideell till sin karaktär och den samhälleliga nyttan betydande. Verksamheten får inte rikta sig till en avgränsad krets av förmånstagare och den får inte heller bringa ekonomiska fördelar eller oskäliga löner för dem som är involverade. Granskningen utförs närmast av skattemyndigheterna.

Brist på öppenhet och transparens har i många fall präglat den verksamhet som både press och myndigheter kritiskt har granskat. Ibland har det till och med funnits drag av sniken excentricitet och profithungrig självbelåtenhet i agerandet. Inte att undra på att såväl den juridiska som den sociala domen kan bli hård.

Kan man då förebygga eller undvika missbruk av det förtroende som getts personer som sköter fonder och stiftelser? Självfallet!

Allmänhetens krav på öppenhet måste tas på allvar. Då man öppet redovisar för verksamheten ger det insyn som i sin tur bidrar till etiskt agerande. Såväl stiftelseanställda som förtroendevalda ska ha kunskap om god förvaltning och aktuell lagstiftning. Inom fonder och stiftelser bör man föra en ständig dialog om etiska regler, om jäv i beslutsfattandet och om närståendekretsens omfattning. Också den journalistiska granskningen är viktig. Den ger allmänheten inblick i en ibland alltför sluten verksamhet och har i flera fall tvingat fram en myndighetsgranskning.

Varför erbjuder jag denna text som sommarläsning istället för något lättsmält och lämpligt för badstranden eller hängmattan? För att det är viktigt för både bidragsmottagare och presumtiva donatorer att förstå var Svenska kulturfonden står och hur vi ständigt arbetar med att förbättra öppenheten och transparensen. Då man på akademiskt håll undersökt stiftelsernas verksamhet placerar sig Kulturfonden i toppen på listan över professionellt skötta stiftelser i vårt land. Våra bidragsmottagare klassar oss som trovärdiga och sakkunniga. Det här stärker oss i vår allmännyttiga roll. Det i sin tur ger oss ett gott renommé som leder till nya generösa donationer som förbättrar våra kapacitet att dela ut bidrag och stipendier för utbildning och kultur på svenska i Finland.

I väntan på sensommaren och starten på det kommande stipendie- och bidragsåret uppmanar jag dig att ta del av några evenemang som ordnas i anslutning till republiken Finlands jubileumsår. Samtidigt önskar jag dig en avkopplande semester.

Leif Jakobsson