Kulturfonden delar ut nästan 30 miljoner euro

I årets ordinarie utdelning fördelar vi 29,5 miljoner euro. Det här på basis av de ansökningar som lämnades in i både oktober och november 2024. Utdelningen fortsätter växa och är nu ungefär 3 miljoner euro större än motsvarande utdelning för ett år sedan.

Av knappt 3 200 ansökningar beviljades knappt 1 600. Ansökningarnas sammanlagda värde var nästan 104 miljoner euro.

På måndagen beviljade Kulturfondens styrelse 1 503 ansökningar, sammanlagt drygt 20,7 miljoner euro. Till vårens ordinarie utdelningen räknas också 7 miljoner euro som redan i januari utbetalades till organisationer med professionell verksamhet och 1,8 miljoner euro som tidigare beviljats som delar av fleråriga bidrag.

Kolla in alla bidrag

Här hittar du en infografik över vårens hela utdelning. Infografiken är gjord i samarbete med KRUT.

Här hittar du en förteckning över alla våra beviljade bidrag. Du kan leta och sortera i förteckningarna på olika sätt och också exportera listorna till Excel för att få en ännu bättre överblick.

Färre ansökningar men större belopp

Kulturfondens utdelning fortsätter att öka. I år beviljar man nästan tre miljoner euro mera än i motsvarande ordinarie utdelning för ett år sedan.

Antalet ansökningar var litet färre än året innan. Ansökningarnas sammanlagda värde var däremot betydligt större; det ökade från drygt 86 till nästan 104 miljoner euro.

– Många sökande hade maxat sina belopp. Det betyder att vi gör många besvikna; både sökande som får ett nej, men också bidragstagare som får klart mindre belopp än de siktat på. Många ansökningar var väldigt bra, men pengarna räcker helt enkelt inte. Då blir vår lösning att bevilja bidrag för en del av projektet och ibland uppmana sökande att återkomma med en ansökan om fortsatt finansiering, säger Kulturfondens styrelseordförande Mikaela Nylander.

Mera projekt när basfinansieringen svajar

– Det ekonomiska läget gör att organisationer söker mera privat finansiering och förväntningarna på oss ökar. Vi håller ändå fast vid principen om att inte ersätta offentlig finansiering. Men det kan vara utmanande att identifiera i vilken mån en ansökan handlar om att man vill kompensera för utebliven offentlig finansiering, säger Mikaela Nylander.

Enligt Nylander blir det allt vanligare att organisationer ”projektifierar” sin basverksamhet.

– När basfinansieringen är osäker söker man i stället bidrag för nya projekt som ska täcka organisationens löpande kostnader. Det här är ingen bra trend, vare sig för organisationer eller finansiärer.

Enligt Kulturfonden syns det ökande antalet projekt såväl på konst- och kulturfältet som inom utbildning och forskning. Särskilt universitetens ansökningar var både fler och större än tidigare.

– Många ansökningar höll hög nivå och vi har i år beviljat omfattande projektfinansiering till universtiteten och högskolorna. Men vår linjedragning att inte stödja basfunktioner gäller fortsättningsvis, även om det är tuffa tider också inom den här sektorn, säger Nylander.

Den breda finansieringen naggas i kanterna

Under flera år har Kulturfonden betonat att sökande ska ha en bred finansieringsbas. Bidrag från till exempel andra fonder har alltså varit en bra sak.

– Den här uppfattningen måste vi nu vara beredda att revidera. Många av våra medfinansiärer – alltså andra stiftelser och fonder – ser att Kulturfondens utdelning ökar och de förväntar sig att vi tar ett större ansvar inom sektorer som ligger nära vårt ändamål. Det här betyder att vår regel om en bred finansieringsbas blir allt luddigare, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.

Enligt Sören Lillkung är det här en trend som man varit medveten om i behandlingen av ansökningar.

– Det viktigaste för oss är att projektet eller verksamheten är bra och matchar Kulturfondens ändamål. Om sökande har ett bra ändamål och en tydlig och trovärdig plan, kan vi satsa oberoende av andra finansiärer.

Förlorad offentlig finansiering är däremot något som Kulturfonden beklagar, men ogärna kompenserar.

– Vi förstår att många av våra sökande har verkligt tunga ekonomiska tider. Det är bedrövligt, men om vi som stiftelse går in för att bygga infrastruktur eller täcka underskott räcker tyvärr Kulturfondens miljoner inte långt, säger Sören Lillkung.

Flera finskspråkiga

Kulturfonden uppger att klart flera finskspråkiga än tidigare lämnade in ansökningar. Många sökande tar hjälp av artificiell intelligens.

– Vi ber sökande berätta om och hur de använt AI i ansökningsprocessen. Många förbättrar eller översätter sina ansökningar med hjälp av verktyg som Chat GPT. Det här gör att vi får bättre ansökningar på svenska, men samtidigt kan det vara svårt att bedöma vilka verkliga möjligheter aktören har att driva ett svenskspråkigt projekt, säger Mikael Svarvar som leder Kulturfondens delegation.

Enligt Kulturfonden är konkurrensen om bidragen överlag ojämn.

– Till exempel bidragen till organisationer som ligger nära Kulturfondens ändamål, har en riktigt hög beviljningsprocent. Inom andra områden är konkurrensen stenhård. För sökande är det bra att veta att vi inte ställer ansökningar om till exempel forskningsfinansiering mot hembygdsföreningars verksamhet. Men huvudregeln är den samma inom alla genrer – med en vass ansökan, har man en bättre chans, säger Sören Lillkung.

– Samtidigt måste vi vara villiga att ta vissa risker i utdelningen. Ibland ska vi finansiera spirande förmågor och galna idéer, även om det är svårt att gissa genomslaget. Den verkliga effekten av bidrag visar sig ofta först efter flera år. Dessutom ska vi minnas att utan ett levande gräsrotsengagemang har vi ingen topp och vice versa, säger Mikael Svarvar som uppskattar att Kulturfonden inte bara satsar på säkra kort.

Arbetsstipendier fortfarande pop

Arbetsstipendierna är fortfarande de mest attraktiva bidragen som Kulturfonden fördelar. Av 404 sökande konstnärer får 77 ett arbetsstipendium. Sju sökande får tvååriga stipendier; de övriga ettåriga.

• Ett arbetsstipendium är värt 32 000 euro per år, årsbeloppet höjs också i år med 2 000 euro.
• Kulturfonden fördelar arbetsstipendier för drygt 2,7 miljoner euro.
• Antalet sökande minskade med 64 jämfört med rekordåret 2024.
• Av arbetsstipendiaterna har 58 procent en jämn siffra i sin personbeteckning (anger könet kvinna) och 42 en udda (anger könet man). Det här motsvarar fördelningen bland de sökande.
• Genomsnittsstipendiaten är 44 år; den yngsta är 30 år och den äldsta 64. Av stipendiaterna är 11 “unga konstnärer”, alltså under 35 år.
• Av stipendiaterna får 21 sitt första arbetsstipendium.

Här finns alla beviljade arbetsstipendier 2025.

Endast professionella konstnärer kan ansöka om arbetsstipendium. Kulturfonden stöder också personer som utövar konst på amatörbasis, men främst via organisationer som driver konstverksamhet.

Till organisationer med en tidigare tidtabell

I år fördelade Kulturfonden bidrag till många nationella organisationer med en tidigare tidtabell.

– Vi vet att det har varit utmanande för många organisationer att inleda sitt verksamhetsår utan att veta hur finansieringen ser ut. Därför har vi tidigarelagt en del av utdelningen och fördelade redan strax före årsskiftet ungefär tio miljoner euro ur den ordinarie utdelningen. Organisationerna kunde lyfta sina bidrag redan i januari då verksamhetsåret startade, säger Sören Lillkung.

• Den tidigarelagda utdelningen till organisationer är en del av vårens ordinarie utdelning.
• Totalt 10 miljoner euro beviljades redan vid årsskiftet – 7 miljoner euro är finansiering för 2025 och 3 miljoner euro är fleråriga bidrag. Dessa finns under kategorierna “oktober” på Kulturfondens beviljade-webbsida:
  bidrag till politiska organisationer
  bidrag för 2025
  fleråriga bidrag
• I vårens utdelning ingår också andra organisationers fleråriga bidrag som beviljats redan tidigare, sammanlagt 0,5 miljoner euro.

Om behandlingen av ansökningar

Alla ansökningar som lämnades in i november har genomgått sakkunnigbehandlingar före beslut i Kulturfondens styrelse. Det innebär att alla ansökningar är lästa och kommenterade av tjänstemän, sakkunniga och förtroendevalda.

Externa sakkunniga har bedömt ungefär två tredjedelar av ansökningarna före behandlingen i Kulturfondens delegation eller direktioner. En tredjedel – främst mindre ansökningar gällande lokal föreningsverksamhet – har direkt behandlats av Kulturfondens delegation eller de regionala direktionerna som fungerar som interna sakkunnigorgan.

Respons till sökande

Drygt hälften av dem som lämnade in en ansökan i november fick på tisdagen ett negativt besked. De som fick ett avslag kan boka personliga, digitala responssamtal med Kulturfondens ombudsmän. Bokningarna görs via Kulturfondens webbplats eller ansökningssystem.

Kulturfonden sammanställer också allmän skriftlig sökanderespons som distribueras via beskedsmejlen. Responsen bygger på en översikt över ansökningarna inom olika genrer och ger också information om vanliga orsaker till avslag.

Fortsättning följer

På årsbasis behandlar Kulturfonden cirka 8 000 ansökningar. Förutom de bidrag som nu beviljas fördelas många andra bidragsformer under året – till exempel bidrag med fri ansökningstid, strategiska bidrag och bidrag i samarbete med andra fonder. I september tar Kulturfonden emot ansökningar inom många olika områden, bland annat till specialfonder med regional anknytning. Nästan 5 000 ansökningar lämnas alltså in under andra tider på året än i november.

Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Kulturfonden, har ställt 52 miljoner euro till Kulturfondens förfogande år 2025.