Prata inte om skärmtid, prata om vad barn gör på skärmar

Hur tar sig digital kompetens uttryck bland de yngsta barnen? Bidrar teknologin till att utveckla barnens problemlösningsförmåga och kreativitet eller handlar det om passiv konsumtion av innehåll? Och vilka krav ställs på pedagogerna?

Små barns användning av skärmar har debatterats under de senaste åren. Inte minst sedan digital kompetens skrevs in i läroplansgrunderna för förskoleundervisningen år 2014 och två år senare i grunderna för planen för småbarnspedagogik.

– Barn är mer uppkopplade än någonsin och det kan vara skrämmande för oss vuxna; vi oroar oss för vad de upplever via skärmen och vill skydda dem. Men vi kommer inte undan skärmanvändning och måste stödja barnen så att de kan vara trygga i digitala miljöer. Hemmens förutsättningar är olika och därför har småbarnspedagogerna ett ansvar här, säger biträdande professorn i datavetenskap Linda Mannila.

Universitetslektorn Alexandra Nordström och Linda Mannila har med finansiering av Svenska kulturfonden gjort en lägesgranskning av digital kompetens i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen på svenska i Finland. Med hjälp av exempel från fältet visar de vad digital kompetens kan betyda för yngre barn och hur man redan jobbar i en del daghem och förskolor. De presenterar också goda modeller, som redan används, utmaningar och rekommendationer för framtiden.

Fortbildning behövs, men på nytt sätt

I många daghem och förskolor har man kommit långt i arbetet med digitala kompetenser, men ofta efterlyser ändå personalen mera tid och möjlighet för kompetensutveckling.

– Man vill utveckla sitt kunnande, men har sällan möjlighet att gå ifrån barngruppen under arbetstid. Därför behövs nya former av fortbildning som passar i vardagen. I många kommuner låter man särskilda digipedagoger – eller ibland eldsjälar i personalen – delta i utbildningar för att sedan föra kunskapen vidare till kollegerna, säger Alexandra Nordström.

Lika naturligt som att rita

Det är vanligt att pedagoger känner sig osäkra på om man gör tillräckligt mycket för att stödja barnens digitala kompetens. Tid är en bristvara och många pedagoger upplever att förväntningarna som ställs på dem är otydliga.

– Ingen ska behöva gå hem från jobbet utan att veta om man har gjort tillräckligt. Samtidigt är jobbet med digitala verktyg inte något man gör med barnen utöver allt annat pedagogiskt arbete. Det borde vara en normal och integrerad del av verksamheten – lika naturligt som att rita och skriva med papper och penna, leka och samarbeta, säger Linda Mannila.

– Det handlar inte om avancerad kunskap eller specialgjorda program. Man kan få stort pedagogiskt mervärde av appar och funktioner som finns inbyggda i de digitala verktygen. Många använder kameran, förstoringsglaset, ficklampan och appar för att göra till exempel röstinspelning, säger Alexandra Nordström.

Mer än verktyg och skärmtid

I slutänden handlar digital kompetens om mycket mera än att behärska tekniska verktyg.

– Det handlar om att utveckla kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och kreativitet. Och det här gäller inte bara barnen, utan också pedagoger och vårdnadshavare behöver förstå den digitala världen för att kunna stödja barnen, säger Alexandra Nordström.

Enligt forskarduon finns det många goda exempel på digitalisering, men ändå handlar diskussionen alldeles för ofta om skärmtid. De efterlyser en mera nyanserad diskussion om små barns användning av skärmar.

– Jag tror inte att det är skärmanvändningen i dagis och förskola som borde begränsas. Snarare tiden då barnen använder skärmar på egen hand och utan handledning av en vuxen. Och så är det förstås skäl att fundera på hur vi alla – oberoende av ålder – använder skärmar hemma, säger Linda Mannila.

Läs hela rapporten

Läs hela utredningen med alla rekommendationer på www.kulturfonden.fi/publikationer.

Här kan du se ett författarsamtal på 40 minuter kring utredningen:
Kvalitativ skärmtid för alla – digital kompetens i småbarnspedagogiken och förskolan

Utredningen är en uppföljning på Linda Mannilas rapport Digital kompetens i Svenskfinland – nulägesanalys och goda modeller som fokuserade på den grundläggande utbildningen och publicerades 2021.

***

Pressmeddelande, publicerat torsdagen den 2 maj 2024

Noggrannare information om utredningen

Alexandra Nordström (kommentarer om utredningen)
universitetslektor
050 343 9920
alexandra.nordstrom(at)helsinki.fi

Linda Mannila (kommentarer om utredningen)
biträdande professor i datavetenskap
050 345 9078
linda.mannila(at)helsinki.fi

Berndt-Johan Lindström (kommentarer om Kulturfondens finansiering)
ledande ombudsman, utbildning
040 838 1358
berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi