Kulturfonden delar ut 22 miljoner euro

Svenska kulturfonden delar den här veckan ut cirka 22 miljoner euro utgående från ansökningarna som lämnades in i november 2021. Beloppet är nästan lika stort som i fjol och motsvarar drygt 30 procent av ansökningarnas sammanlagda värde. Av drygt 2 800 ansökningar beviljas knappt 1 500.

Du hittar alla beviljade bidrag på vår webbplats beviljade.kulturfonden.fi.

Så här mycket går till de olika sektorerna

Av hela summan på cirka 22 miljoner euro som nu fördelas går ungefär

• 10,2 miljoner euro till konst och kultur,
• 4,6 miljoner euro till utbildning,
• 3,7 miljoner euro till forskning och vetenskap,
• 3,6 miljoner euro till förbund, föreningar och medborgaraktiviteter.

Av den sammanlagda utdelningen fördelar Kulturfonden 3,4 miljoner euro i regionerna:

• Nylands svenska kulturfond fördelar knappt 1,6 miljoner euro
• Österbottens svenska kulturfond fördelar cirka 1,1 miljoner euro
• Åbolands svenska kulturfond fördelar cirka 0,7 miljoner euro

Inom de allra flesta områden har Kulturfonden i sin utdelning barn och unga i fokus – särskilt projekt och verksamheter där unga inte bara är målgrupp utan också arrangör.

– I år hade vi dessutom tre andra tyngdpunktsområden i utdelningen – verksamhet på språköar, småbarnspedagogik och integration. Förutom flera stora satsningar tillsammans med andra finlandssvenska fonder och stiftelser, bland annat för att koordinatorer ska kunna anställas, får många mindre aktörer bidrag för olika projekt inom de här områdena, säger Kulturfondens styrelseordförande Mikaela Nylander.

Trots att Kulturfonden har en relativt hög beviljningsprocent, får cirka hälften av de sökande ett negativt besked. Många av dem vill gärna ha en förklaring på sitt avslag och Kulturfonden prövar i år ett nytt sätt att ge allmän respons till de sökande. I beskedsmejlen finns nu ombudsmännens översikt över ansökningarna inom det aktuella området. Responsen är alltså allmän, men ger information om vanliga orsaker till avslag inom de olika genrerna.

– Vi får så pass många ansökningar att vi inte kan ge enskild respons till alla. Det räcker inte arbetstiden till. Via vårt ansökningssystem kan ändå sökande kontakta våra ombudsmän som kan ge vägledning kring vad det lönar sig att tänka på då man gör ansökan. Våra sakkunniga är anonyma och deras bedömning kan vi inte direkt återge, säger Kulturfondens delegationsordförande Mikael Svarvar.

Antalet ansökningar som lämnats in till Kulturfonden i november har under de senaste åren minskat med några hundra per år; i november 2021 blev antalet drygt 2 800. Det sammanlagda antalet ansökningar som lämnas in under hela året har däremot varit i stort sett oförändrat. På årsbasis behandlar Kulturfonden fortfarande cirka 7 000 ansökningar.

– Minskningen i novemberansökningarna handlar främst om pandemin – en del aktörer har inte kunnat använda tidigare beviljade bidrag och andra har fått finansiering via våra olika coronasatsningar. Dessutom har vi under de senaste åren försökt styra en del ansökningar till andra tider på året. Dels har det handlat om att möta sökandes egna behov och tidtabeller och dels om Kulturfondens interna arbetsfördelning, säger Mikaela Nylander.

Färre ansökningar också om arbetsstipendier

Arbetsstipendierna är fortfarande Kulturfondens mest eftertraktade bidrag. Av 363 sökande får 72 professionella konstnärer ett arbetsstipendium. Tre författare, Malin Klingenberg, Cia Rinne och Heidi von Wright, får tvååriga arbetsstipendier. Alla de övriga arbetsstipendiaterna får ettårig finansiering.

– Trots att vi vet att många konstnärer efterlyser möjligheter att under en längre tid satsa helhjärtat på konsten, valde vi i år att bevilja flera ettåriga stipendier framom fleråriga. Coronapandemin har gått hårt åt de allra flesta frilansande konstnärer så nu ville vi att stipendierna skulle nå flera, säger Kulturfondens vd Sören Lillkung.

Också antalet som ansökte om arbetsstipendier krympte med 78 jämfört med i fjol. Inom scenkonst och musik minskade antalet ansökningar mest. Endast inom bildkonst ökade antalet ansökningar en aning.

– Det överraskade oss att antalet ansökningar blev klart mindre än tidigare; särskilt då vi vet att speciellt scenkonstnärerna har drabbats hårt av pandemin. Kan minskningen bero på att en del frilansande konstnärer sadlat om eller återgått till att studera? säger Sören Lillkung.

Av arbetsstipendiaterna är 62 procent kvinnor och 38 procent män. Stipendiaternas medelålder är 42 år och ungefär en fjärdedel är under 35 år.

Kulturfonden fördelar nu arbetsstipendier för nästan 2 miljoner euro. Ett arbetsstipendium är värt 26 000 euro per år.

Antal stipendier enligt konstområde:

• Visuell konst 34
• Musik 17
• Litterär verksamhet 11 (varav tre är tvååriga stipendier)
• Teater 9
• Dans 1

Klicka här för att se en lista på alla beviljade arbetsstipendier 2022.

Mycket mera än arbetsstipendier inom konst och kultur

Utöver arbetsstipendierna beviljar Kulturfonden många andra bidrag till projekt och verksamheter inom olika konst- och kulturområden. Satsningar på barn och unga prioriteras överlag och de största beloppen fördelas inom konstområden där det svenska språket är viktigt.

Särskilt inom scenkonst ser Kulturfonden ännu stora effekter av pandemin.

– Nu drabbas många fria grupper som bokat teatrarnas scener för sina föreställningar. Först blev de fria grupperna tvungna att skjuta upp föreställningarna och nu att annullera dem då de mottagande teatrarna behöver scenerna för sina egna produktioner. Vi följer med läget och överväger om och hur vi ännu kan stödja det professionella konst- och kulturfältet, säger Sören Lillkung.

Många av Kulturfondens bidrag inom konstfältet beviljas endast till professionella konstnärer och aktörer, men den här gränsdragningen kan vara utmanande. Hur avgör man vem som är en professionell, yrkesverksam aktör då möjligheterna att leva på konsten ofta är begränsade?

– Bedömningen blir extra knepig om det handlar om tvärkonstnärlighet, om konstnären saknar formell utbildning eller om meritförteckningen är otydlig. Då måste våra sakkunniga bedöma ansökans kvalitet och relevans och vilka möjligheter man tror att konstnären har att genomföra sina planer. Det här kan vara svårt, men vi försöker vara ödmjuka och hålla hjärtat varmt och huvudet kallt, säger Mikael Svarvar.

– Inom vissa konstområden är dessutom gränserna mellan olika genrer flytande, till exempel mellan bildkonst och övrig visuell konst och mellan scenkonst och performans. Det här är intressant, men betyder att vi måste vara extra noga med att alla ansökningar behandlas i rätt forum, säger Svarvar.

Några exempel ur utdelningen

Inom musik går större bidrag till stora förbund som spelar en viktig roll för musiklivet.

• Finlands svenska sång- och musikförbund får sammanlagt 322 000 euro för sin verksamhet, Kör i skolan-projektet och stöd för medlemmarnas körläger.
• De ungas Musikförbund i Svenskfinland DUNK får 120 000 euro för verksamhet och projekt.
• Stiftelsen för Martin Wegelius Institutet får ett treårigt verksamhetsbidrag på 300 000 euro.
• Opera BOX nyskrivna opera In Transit får 30 000 euro.
• Pirkanmaan Pinna Ry får 5 000 euro för en kompositionstävling för att skapa ny repertoar för elev- och studentorkestrar.
• En arbetsgrupp får 7 000 euro för publiceringen av samlingsverk med pianomusik av historiska finländska kvinnliga tonsättare.

Inom scenkonst satsar Kulturfonden på finlandssvensk dramatik, samarbeten, publikarbete och mobilitet.

• Teater Viirus får 110 000 euro för sin verksamhet och för satsningen på gästscenen Viirus-Guest.
• Taiteellisen tanssin yhdistys (Carl Knif Company) får ett tvåårigt bidrag på 70 000 euro.
• Grus Grus teatern får ett treårigt bidrag på 51 000 euro.
• Unga scenkompaniet får 40 000 euro.

Inom litteratur går bidrag bland annat till projekt som främjar läsande, skrivande och berättande samt konst- och kulturkritik. Bidrag går också till många kulturtidskrifter och litteraturföreningar.

• Svenska litteratursällskapet får 118 000 euro för det finlandssvenska numret av Vi läser och bokmässorna i Helsingfors och Göteborg.
• LL-center får 18 000 euro för lättläst skönlitteratur för personer med lässvårigheter.
• Projektet Kritikbyrån inom Intresseföreningen för finlandssvenska frilanskritiker får 12 000 euro för en transitperiod då man inväntar svar om fortsatt finansiering.  

Inom bildkonst prioriterar Kulturfonden publikarbete, residensverksamhet, som just nu är särskilt aktiv i Svenskfinland och utställningar med avtal.

• Pro Artibus får 15 050 euro för ett tvärkonstnärligt residens i anslutning till Skärgårdscentret Korpoström och Åbo Akademis havsforskningsstation.

Bland minnesorganisationer och kulturarv ligger fokus på publikarbete, pedagogik och tillgänglighet. Endast museer som upprätthålls av stiftelser eller föreningar kan få verksamhetsbidrag, inte kommunala eller statliga museer.

• Romanikulttuurin museon tukiyhdistys får 10 000 euro för en romsk kulturturné i svensktalande områden i Finland.
• Historian rf får 10 000 euro för dokumentation av kulturhistoriska platser med 3D-teknologi.
• Finlandsinstitutet i Tyskland får 10 000 euro för att synliggöra åländsk och finlandssvensk kultur, historia och identitet för en tyskspråkig publik.

Inom fotokonst, skulptur, övrig visuell konst och illustration prioriterar Kulturfonden publikarbete, konstfostran, residensverksamhet och utställningar med avtal.

• Åbolands hantverk får 100 000 euro för Konstrundan. Inom arkitektur, konstindustri, formgivning och hantverk går bidrag särskilt till utställningar med avtal, produktutveckling, kulturexport, konstfostran och hantverksföreningar.
• Fiskars byateaterförening får 3 000 euro för konstverkstäder i Raseborg för invandrare, flyktingar och finländare.
• Sirkkala skola i Åbo får 22 000 euro för ett pedagogiska pilotprojekt som använder arkeologi och gatukonst för att stärka barns delaktighet i offentlig konst och stadsplanering.

Alla bidrag för film- och medieproduktion, manus- och utvecklingsarbete beviljas i samarbete med Konstsamfundet under två separata ansökningstider. Kulturfonden beviljar nu endast bidrag för filmfrämjandeverksamhet och ett arbetsstipendium inom film.

• En arbetsgrupp under ledning av Camilla Roos får 6 000 euro för en webbtidskrift för film och tv.
• Arbetsgruppen Kongopodcast får 10 000 euro för den tvåspråkiga podcasten Goma – staden där allt gick åt helvete.

Utbildning – från småbarnspedagogik till andra stadiet

Från utbildningsfältet fick Kulturfonden flera ansökningar än tidigare om verkligt stora belopp, upp till flera hundratusen euro. Många stora ansökningar gällde sådant som borde höra till kommunernas ordinarie verksamhet och som inte finansieras av Kulturfonden.

– Vi tror att de stora ansökningarna är en effekt av den offentliga sektorns finansieringsmodeller som ofta inspirerar till projekt framom långsiktig verksamhet. Samtidigt är utbildningssektorn under stor press. Vi finansierar gärna pilot- och utvecklingsprojekt, men riktigt stora ansökningar innehåller ofta sådant som borde finansieras som kommunernas ordinarie verksamhet. Ett exempel är planering av utbildningslinjer som många ansökningar handlade om, säger Mikaela Nylander.

Några exempel ur utdelningen

Bland de beviljade bidragen finns många projekt som på olika sätt främjar barns och ungas läsande och skrivande.

• Projektet Skrivande skola med Sydkustens landskapsförbund som huvudman får 90 000 euro.
• Vasa övningsskolas projekt MEDLÄS om barns och ungas medieläskunnighet och trygghet på nätet får 40 000 euro.
• Niilo Mäki-institutet får 240 000 euro för ett projekt om inlärning och stöd.

Satsningarna på vetenskapsfostran och naturvetenskapernas roll i skolan fortsätter.

• Heureka får 346 500 euro för ett projekt om artificiell intelligens och robotteknik för elever i årskurs 9 och på andra stadiet.
• Helsingfors universitet får 120 000 för Uni Junior, en satsning på vetenskapsfostran.
• Centret för livslång lärande (CLL) får 50 000 för en satsning på naturvetenskap och matematik som verktyg för ökad jämlikhet.

Trenden med satsningar på barns och ungas välmående och vardagskompetenser fortsätter.

• Sveps ungdomsverkstad får 32 000 euro för arbete med marginaliserade ungdomar.
• CLL får 35 000 euro för att stärka nyanlända barns välmående, självkänsla och känsla av samhörighet till sina båda kulturer.
• Talous ja nuoret TAT ry får 50 000 euro för att utveckla en skol- och servicesstig för svenskspråkiga ungas ekonomi- och arbetslivsfärdigheter.  

Många finlandssvenska organisationer som arbetar med bildningsfrågor med koppling till barn och unga får verksamhetsbidrag, till exempel Förbundet Hem och skola, Sydkustens landskapsförbund och Barnavårdsföreningen.

• Sydkustens landskapsförbund får 75 000 euro för att fortsätta projektet Småbarnspedagogik – ett framtidsjobb 2.0 som ska öka intresset för att arbeta inom branschen.
• CLL får 60 000 euro för att fortsätta projektet Musicera Mera.

Inom fri bildning går många bidrag till satsningar på integration på svenska och till folkhögskolor.

• Stiftelsen för Migrationsinstitutet får 25 000 euro för integrationsforskning.
• Kommunförbundet får 204 150 euro för en tvåårig anställning av en sakkunnig i integrationsfrågor.
• Bildningsalliansen får 75 000 euro för projektet Hållbarhet och framtidskompetenser.

Språköar och språkbad prioriterades också i år och många bidrag går till svenska skolor och föreningar i finskspråkiga miljöer. Pentzins fond, som stöder det svenska i Uleåborg, möjliggör större bidrag till Svenska skolan i Uleåborg och föräldraföreningen.

Forskning, vetenskap och utvecklingsprojekt

Inom forskning och vetenskap stöder Kulturfonden främst humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik. Forskningen ska alltid vara relevant för det svenska i Finland.

– I år går många mindre bidrag till konferenser, seminarier och andra evenemang där forskare samlas för att diskutera och skriva tillsammans, eller för att presentera sina forskningsresultat. Det här tolkar vi som ett tecken på att samhället så småningom kommer igång efter pandemin, säger Mikaela Nylander.

För doktorandstudier beviljar Kulturfonden 61 stipendier på sammanlagt knappt 1,2 miljoner euro. Via olika specialfonder kan Kulturfonden stödja doktorander också inom medicin, fysik och andra naturvetenskaper.

Här finns alla som får ett doktorandstipendium 2022.

Några exempel ur utdelningen

Förutom doktorandstipendier finansierar Kulturfonden också forskningsprojekt, bland annat inom samhällsvetenskap och ekonomi samt humaniora och pedagogik. För forskningsprojekten räcker det inte att ansökan och forskningsplanen har hög kvalitet, också anknytning till det svenska i Finland är en förutsättning för bidrag.

• Åbo Akademi får 150 000 euro för medborgarpanelen Barometern.
• Helsingfors universitet får 50 000 euro för forskning och en handbok i grammatik för språkbadslärare.
• Hanken Svenska handelshögskolan får 50 000 euro för forskning om flerspråkiga ungas Whatsapp-meddelanden på finlandssvenska.
• Helsingfors universitet får 225 000 euro för forskning om digitala studentprov i svenska.
• Jyväskylä universitet får 70 000 euro för språkdataspel i svenskundervisningen.

För forskningsprojekt inom medicin, fysik och övriga naturvetenskaper finns flera specialfonder. Inom de här områdena förutsätts projekten ha någon form av koppling till det svenska i Finland.

• Helsingfors universitet får 70 000 euro för smärtbedömning på svenska.
• Åbo Akademi får 21 000 euro för forskning om Innovativa e-avfallsåtervinningsprocesser.

Förutom forskning stöder Kulturfonden också utvecklingsprojekt vid universitet och högskolor. Satsningar på barn och unga och integration syns i många av universitetens och högskolornas projekt.

• Helsingfors universitet får 60 000 euro för mentorsverksamhet där studerande träffar barn med invandrarbakgrund.
• Alla högskolor med utbildning på svenska (bidraget utbetalas till Yrkeshögskolan Arcada) får 50 000 för arbetskraftsintegration för internationella studenter.
• Yrkeshögskolan Novia får 60 000 euro för ett projekt om teamanda genom utvidgad verklighet.
• Yrkeshögskolan Arcada får 70 000 euro för att stärka lärarnas välmående och kompetens.
• Tampereen ammattikorkeakoulu får 75 000 euro för tvåspråkighet i hälsovården.
• Teaterhögskolans projekt Scenkonsten möter litteraturen får 10 000 euro.

Högskolor och universitet kan inte få bidrag för ordinarie verksamhet. Många ämnesföreningar, studentkårer och nationer får däremot både verksamhets- och projektbidrag.

Förbund, föreningar och intresseorganisationer

Bidragen till kulturhus, intresseorganisationer, förbund och föreningar är relativt stora i förhållande till den övriga utdelningen. Summorna har flera år varit på samma nivå.

Många förbund får så kallade förbundspaket att fördela bland sina föreningar. Förbundspaketen, på sammanlagt drygt en halv miljon euro, beviljades redan under hösten och finns inte med i vårens utdelning.

Alla bidrag till politiska organisationer finns här.

Några exempel ur utdelningen

• Pohjola-Norden får 10 000 euro för att utvärdera sin verksamhet.
• FSU får 40 000 euro för fortsättningen på Coastian – en satsning på e-sport för ungdomar.
• Förbundsarenan får 60 000 euro för ett flerårigt projekt för att höja kompetensen inom tredje sektorn kring finansieringskällor.

Fortsättning följer

Svenska litteratursällskapet, som äger och förvaltar Kulturfonden, ställde i fjol ungefär 43 miljoner euro till Kulturfondens förfogande. Trots coronakrisen och det osäkra världsläget estimeras beloppet vara ungefär lika stort för år 2022.

Förutom de bidrag som beviljas i mars fördelar Kulturfonden under hela året bidrag med fri ansökningstid och strategiska bidrag som kräver en snabbare behandling. I september tar Kulturfonden emot ansökningar inom flera olika områden, bland annat till en del av de många specialfonderna.

***

Svenska kulturfonden
Pressmeddelande, publiceringsfritt den 18 mars 2022