Uni Junior – för nyfikna och vetgiriga elever

Är du ett nyfiket barn? Eller känner du en extra vetgirig person i årskurs 3-6? I höst startar Uni Junior vid Helsingfors universitet. Då får upp till 200 elever uppleva forskning på ett nytt, intressant och spännande sätt. Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr finansierar tillsammans projektet Uni Junior med sammanlagt 176 000 euro.

Mera aktuell information om UniJunior-verkstäderna finns på projektets webbsida http://www.helsinki.fi/unijunior.

– Vi som jobbar med forskning och vetenskap har letat efter sätt att inspirera barn till vetenskapligt och kritiskt tänkande. Via Uni Junior hoppas vi att vi kan hjälpa elever att förstå hur kunskap skapas, hur man urskiljer väsentlig kunskap och hur man tolkar och använder kunskap, säger professor Gunilla Holm som leder styrgruppen för Uni Junior vid Helsingfors universitet.

Ett mål med Uni Junior är att ge barn och unga en inblick i universitetsvärlden, att upprätthålla och öka deras intresse för vetenskap och stödja idén om universitetsstudier; särskilt bland dem som kommer från studieovana hem.

Knepiga frågor i tio verkstäder

Från och med september ordnar Uni Junior tio vetenskapliga verkstäder för barn. I varje verkstad introduceras en fråga eller ett problem. Eleverna utforskar sedan tillsammans med handledare problemet ur olika vetenskapliga perspektiv; varje verkstad omfattar flera ämnen.

I varje verkstad finns plats för 20 elever i årskurserna 3-6. Sammanlagt kan upp till 200 elever delta i Uni Junior, men på sikt hoppas man kunna nå många fler och olika åldersgrupper.

– Trots att de flesta verkstäder ordnas på Helsingfors universitets campus vill vi nå barn i olika regioner och med olika bakgrund; särskilt de som inte annars deltar i verkstäder är en viktig målgrupp för oss. Med hjälp av lärare och elevhandledare försöker vi hitta alla som är intresserade och behöver extra stimulans, säger Gunilla Holm.

Verkstäderna är gratis och öppna för alla svensktalande barn i hela Finland. De som bor utanför huvudstadsregionen och behöver resesällskap av en vuxen kan få ett resebidrag för att delta i Uni Junior.

I augusti öppnar anmälningen på Helsingfors universitets pedagogiska fakultets webbplats.

Det här är Uni Junior

• Uni Junior startar med tio verkstäder, alla verkstäder hålls på svenska.
• Verkstäderna riktas till elever i årskurserna 3-6 och är gratis för alla.
• Från och med augusti kan man anmäla sig till en eller flera verkstäder.
• Barn som bor utanför huvudstadsregionen kan söka ett resebidrag för att delta i verkstäderna.
• Verkstäderna ordnas mellan september 2021 och juni 2022 – en verkstad per månad.
• Varje verkstad räcker tre timmar och hålls andra lördagen i månaden.
• De flesta verkstäder ordnas på Helsingfors universitets campusområde.
• Uni Junior anställer nu en forskare som ska hålla i trådarna för projektet och också forska i barns lärande och förståelse.
• Verkstäderna inleds med att en forskare presenterar forskningsproblemet.
• Sedan delas eleverna in i mindre grupper för den praktiska delen – forskningen. Studerande assisterar och övervakar alla grupper.
• Verkstäderna avslutas med att grupperna presenterar sina resultat och reflekterar över vad man lärt sig.
• Uni Junior finansieras av Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr och Svenska kulturfonden med 88 000 euro vardera.

De planerade verkstäderna

1. Vad är vetenskap? (humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap)

Vad gör en forskare? Hur skiljer sig forskning från annat vetande? Vem kan forska? Vad händer på ett universitet? Vad menar man med teori och metod? Varför ska en forskare bry sig om etik? Verkstaden närmar sig vetenskap både från ett filosofiskt och ett konkret perspektiv.

2. Färgernas underbara värld (kemi, fysik, data, matematik, bildkonst, biologi)

Varför har olika fyrverkerier olika färger? Vad ger ädelstenar deras färger? Varför är blad gröna? Hur bestäms din ögonfärg? Varför är gamla fotografier svartvita? Hur ser vi färger? Eleverna får bekanta sig med färger och hur de hänger ihop med vitt ljus, lasrar och prismor och hur material får färger genom absorption och reflektion.

3. Från runskrift till emojier (språk, historia, estetik, demokrati, etik)

Hur bidrar språket till delaktighet, fungerande kommunikation och argumentation? Vad kan gå fel i kommunikationen? Eleverna får utforska meddelanden, reklamer och symboler och fundera på vilken makt det skrivna språket har med tanke på delaktighet i samhället.

4. Hur uppfattar djur världen? (veterinärmedicin, biologi)

Kan grisar vara glada? Varför skriker inte fisken då vi fått napp? Varför är det lättare att skola en hund än en katt? Vad vet vi om hur djuren upplever sin värld? Eleverna får testa icke-verbala beteendestudiemetoder för att få en bild av hur vi kan studera djurs upplevelser.

5. Hemligheter som alla kan höra (matematik, kemi, data)

Hur kan man kryptera och överföra information utan att någon utomstående kommer åt den? Hur kan man kommunicera hemlig eller säkerhetskritisk information där så gott som vem som helst kan komma åt den? Eleverna får bekanta sig med enkla metoder för att kryptera meddelanden och förstå vikten av kryptering.

6. Vad är pengar? (finansiering, investering, företagsledning, samhällsvetenskap, samhällsansvar, hållbarhet och etik)

Vilken betydelse har kunskap om pengar? Vad behöver jag kunna för att göra vettiga investeringar och vilka är riskerna? Eleverna får fundera på hantering av pengar, på vilket sätt det lönar sig att spara pengar och vad en investering innebär.

7. Kon i köket? (veterinärmedicin, biologi, kultur, etik)

Varför behandlar vi en del djur med stor respekt och tycker andra djur är bara till besvär? Vad vet vi om hur djuren upplever sin värld och vad som är viktigt för dem?

8. Vad är det konstiga med konst? (bildkonst, konstvetenskap, visuell analys och normkreativitet)

Eleverna får analysera två konstverk som de valt på en konstutställning. Hur gör man små och stora val i livet? Hur definierar och förhåller man sig till det som är bekant och det som upplevs som främmande? Hur formar erfarenheter, kultur, kunskap och sammanhang människors sätt att närma sig olika fenomen?

9. Fakta, sanningar och världen vi lever i

Hur ska vi lära oss förstå världen och samtidigt förhålla oss kritiskt till det vi lär oss? Vems röster hör vi i olika medier och hur ska vi förhålla oss till nyhetsflödet? Hur skiljer sig fakta och sanningar i läroboken från det som du läser om i medier?

10. Vad är gemensamt för en boll och ett glas men olika för en boll och en kaffekopp? (interaktioner mellan matematik, konst och former av föremål)

Hur kan man med hjälp av modellera forma en boll till ett glas eller en torus till en kaffekopp? Eleverna får skapa kroppar, bland annat Platonska kroppar och torus, och de får bekanta sig med klassificering av former med hjälp av matematik genom att beräkna Eulers karakteristika till formerna som har skapats.

***

Pressmeddelande, den 25 maj 2021
Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne sr

Noggrannare information:

Gunilla Holm
professor, Helsingfors universitet
050 327 5907
gunilla.holm(at)helsinki.fi

Berndt-Johan Lindström (kommentarer om Kulturfondens bidrag)
ledande ombudsman, utbildning, Svenska kulturfonden
040 838 1358
berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi

Sonja Ollas-Airinen (kommentarer om BMR:s bidrag)
specialsakkunnig, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr
050 3799 044
sonja.ollas-airinen(at)bmr.fi

Martina Landén-Westerholm
kommunikationschef, Svenska kulturfonden
040 595 0817
martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi