Mera tydlighet i stiftelsernas finansiering

Vilken roll spelar stiftelsernas finansiering för kultur- och bildningsorganisationers verksamhet? Bland annat det här reder Kulturpolitiska forskningscentret Cupore ut i sin färska granskning. Granskningen har gjorts på uppdrag av fem finlandssvenska fonder – Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Tre Smeder.

Flera finlandssvenska stiftelser har som uppdrag att stödja det svenska i Finland genom utbildning och kultur. Stiftelsernas uppdrag påverkar hur man finansierar projekt och aktörer, men också vilken relation man skapar till aktörerna.

– Vi ser idag situationer där vår roll som stiftelse och finansiär har blivit otydlig. Det kan handla om organisationer som under många år har haft en stabil stiftelsefinansiering och som vi ibland till och med har varit med om att grunda. Då är det förståeligt att aktörerna kanske ser oss som ägare eller uppdragsgivare och inte bara som finansiärer, säger Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden.

Cupores granskning Samspelets regler – stiftelsefinansieringens betydelse för finländska kultur- och bildningsorganisationers verksamhet ger stiftelserna nyttig vägkost för deras utdelning.

– Stiftelsernas betydelse som finansiärer och deras roll som kulturpolitiska aktörer inom civilsamhället är ett relativt outforskat område. Genomslaget av stiftelsernas verksamhet bygger på nära dialog med andra aktörer inom alla samhällssektorer. I granskningen framkommer tydliga skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga kultur- och bildningsorganisationers relation såväl till stiftelserna som till den offentliga sektorn, säger specialforskare Maria Hirvi-Ijäs som hållit i trådarna för Cupores granskning

– Granskningen visar att vi måste föra en tät dialog med våra bidragsmottagare. Vi måste vara tydliga med både våra förväntningar och vår roll som finansiär. Samtidigt ska vi vara försiktiga med att initiera organisationer som förverkligar våra egna ändamål och målsättningar. I de här fallen måste vi genast vara tydliga med hur länge vi är beredda att ta ansvar för finansieringen, säger Sören Lillkung.

Dialog spelar också roll då man bedömer relationen mellan stiftelsefinansiering och offentlig finansiering. För många organisationer är båda lika viktiga och inom många stiftelser förs ofta en diskussion om riskerna med att på sikt finansierar verksamheter som borde bekostas med offentliga medel.

– Många stiftelser lägger idag stor vikt vid att mäta effekterna av de bidrag man beviljar. Uppnår aktörerna de resultat som man hoppas på med hjälp av finansieringen? Jag tycker det är minst lika viktigt att vi stiftelser mäter också oss själva; tar vi välgrundade och strategiska beslut, gör vi de rätta avvägningarna? Inom Kulturfonden har vi nu flera granskningar på gång där vi dels utreder effekten av våra bidrag men också om våra egna processer håller måttet på 2020-talet, säger Sören Lillkung.

Granskningen presenteras 21.4

Cupores granskning presenteras på det tvåspråkiga webbseminariet Samspelets regler – Yhteiset pelisäännöt 21.4.2021 kl. 14-16. Seminariet öppet för alla intresserade och kräver inte förhandsanmälning.

Inbjudan och program kan laddas ned här.

Se det inspelade webbsemiariet här.

Rapporten finns tillgänglig på Cupores webbplats.

***

Svenska kulturfonden
Pressmeddelande
Tisdagen den 13 april 2021

Noggrannare information:

Sören Lillkung (kommentarer)
vd, Svenska kulturfonden
040 620 7500
soren.lillkung(at)kulturfonden.fi

Maria Hirvi-Ijäs (kommentarer)
specialforskare, Cupore
050 463 5575
maria.hirvi-ijas(at)cupore.fi

Martina Landén-Westerholm
kommunikationschef, Kulturfonden
040 595 0817
martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi