Det svenska i Finland står och faller med utbildningen

Bild: Amanda Grönroos

Fonder och stiftelser kan bara finansiera en bråkdel av alla de åtgärder som behövs i den svenskspråkiga utbildningen. Det stora ansvaret måste staten och kommunerna, universiteten och högskolorna axla.

– Regeringens initiativ att granska den svenskspråkiga utbildningen är bra. Utredaren Gun Oker-Bloms 62 åtgärdsförslag för att förbättra utbildningen är också bra. Vi är beredda att satsa pengar på det här, men åtgärderna är ett ansvar som den offentliga sektorn måste ta. Precis som då det handlar om andra nationella utbildningsfrågor, säger Svenska kulturfondens ordförande Mikaela Nylander.

Av de bidrag som Kulturfonden beviljade förra veckan går 12 stora bidrag – sammanlagt 1,7 miljoner euro – till aktörer som ska driva projekt med tydlig koppling till olika åtgärder som Oker-Blom föreslår i sin rapport. Rapporten publicerades några dagar före Kulturfondens stora utdelning.

– Flera aktörer är redan i startgroparna med förbättringar som Oker-Blom efterlyser. Projekten som vi beviljat bidrag handlar ändå om pilotförsök, koordinering och kartläggning. Inte regelbunden, lagstadgad verksamhet. För att projekten ska få effekt behövs breda samarbeten och satsningar på skola och utbildning från statens och kommunernas sida, säger Berndt-Johan Lindström, ledande utbildningsombudsman på Kulturfonden.

– Det finns många stora och akuta utbildningsfrågor som måste lösas nu. En del så stora att det svenskspråkiga i Finland står och faller med dem. Tillgången på småbarnspedagoger och undervisningen i det andra inhemska språket är bara två exempel, säger Mikaela Nylander.

Kulturfonden får varje år tusentals ansökningar från utbildningsfältet. Ansökningarna bidrar till att man har en ganska bra bild av helhetsläget och vet vilka specifika behov det finns till exempel i skolorna.

– Vi kan, gärna i samarbete med andra stiftelser och fonder, till exempel facilitera diskussioner, sammanföra aktörer och ibland ge projektidéer. Våra bidrag spelar roll, men kan inte ställa allt till rätta, säger Berndt-Johan Lindström.

Bland annat de här åtgärderna har beviljats bidrag:

• För att förbättra tillgången på svenskspråkiga behöriga småbarnspedagoger ordnas flera flerformsutbildningar – flexibla studieformer för bland annat studerande som redan är i yrkeslivet.
• Den utvidgade läroplikten har gjort behovet av mera handledning för elever och studerande akut. Samtidigt är det brist på behöriga handledare för elever och studerande. Med hjälp av en startpeng ordnas studiehandledarutbildning för redan yrkesverksamma lärare.
• Både tillgången och kvaliteten undervisningen i elevers andra hemspråk varierar. Bidrag går till flera projekt med fokus på svenskspråkiga barns undervisning i finska, modersmålsinriktad finska och äiru, modersmålsinriktad svenska i finskspråkiga skolor.
• Kulturfonden lät i fjol göra en kartläggning av den grundläggande konstundervisningen på svenska – både tillgången och kostnaderna varierar. Med hjälp av bidrag ska nu aktörerna föra dialog och samarbeta mera.
• Språköskolor och integration har under en längre tid varit Kulturfondens fokusområden i utdelningen.

***
Pressmeddelande
Torsdagen den 25 mars 2021

Noggrannare information:

Mikaela Nylander (kommentarer)
ordförande
050 511 3029
mikaela.nylander(at)gmail.com

Berndt-Johan Lindström (kommentarer)
ledande ombudsman, utbildning
040 838 1358
berndt-johan.lindstrom(at)kulturfonden.fi

Martina Landén-Westerholm
kommunikationschef
040 595 0817
martina.landen-westerholm(at)kulturfonden.fi