Vadå specialfond?

Svenska kulturfonden består av närmare 490 fonder; av dem har drygt 200 särskilda villkor. Dem kallar vi specialfonder. Här kan du läsa om våra specialfonder och utdelningen ur dem.

Texten är granskad och uppdaterad i oktober 2021.

Vad är en specialfond?

När en person testamenterar pengar till Kulturfonden kan hen antingen

• låta pengarna uppgå i den så kallade Allmänna fonden eller
• skapa en egen fond med särskilda villkor.

För att vi ska bevilja bidrag ur en fond med särskilda villkor ska två kriterier uppfyllas:

• Kulturfondens allmänna kriterier om att alla bidrag ska främja kultur, utbildning eller forskning på svenska i Finland och
• donatorns egna villkor.

Här är några exempel på donatorers villkor:

• “För svenskspråkiga skådespelare och konstnärer i Finland, vilka är i behov av rekreation, vård eller pensionärsbostäder.” (Lise och Thelma Standertskjölds fond)
• “Till förmån för den svenska saken, främst i Uleåborg.” (Elin och Karl Pentzins kulturfond)
• “För svenska kulturändamål i Sydösterbotten (från och med Vasa i norr till och med Sideby i söder). ” (Frans Henriksons testamentsfond)
• “Stipendier eller tävlingspris till personer intresserade av spetsknyppling, vävning eller därmed jämställda finhandarbeten.”(Inga Mattsson-Pietikäinens fond)
• “För att gagna svensk odling och kultur i Österbotten. I första hand understöd till folkhögskolor som verkar på kristlig grund och andra svenskspråkiga undervisningsanstalter.” (Guvernörskan Lilly Björnbergs minne)
• “För utbildning för unga medellösa flickor från Nyland.” (Josefine Viktoria och Lonny Lojanders fond)
• “Understöd till svenskspråkiga ambulatoriska småskolor eller andra därmed jämförbara skoländamål främst bland landets svenska skärgårdsbefolkning.” (Familjen Ekmans minne)

Ändamål som fungerar i tiden

Våra äldsta specialfonder är från början av 1900-talet. I så gamla fonder kan ändamålet med tiden bli inaktuellt. Donatorn har kanske önskat att mottagaren är en svenskspråkig person från Viborg. Något som i dag är svårt eller till och med omöjligt att uppfylla. Eller kanske skolan som donatorn har velat understöda har lagts ner.

Om ändamålet blir svårt att uppfylla försöker vi, om möjligt i samarbete med donatorns efterlevande, hitta ett annat närliggande syfte. Om en skola lagts ner kanske det finns en annan lämplig skola i samma område. Ofta har också donatorn själv stipulerat andra tänkbara ändamål. Till exempel kan avkastningen ur fonden Familjen Ekmans minne idag delas ut till projekt som arbetar med svenskspråkiga skolor i skärgården, eftersom det inte längre finns några ambulatoriska skärgårdsskolor.

Om vi inte hittar något lämpligt ersättande ändamål, är den sista utvägen att med hjälp av jurister antingen justera ändamålet eller låta fonden uppgå i Kulturfondens allmänna medel. Det här görs aldrig bara för att ett syfte är väldigt specifikt eller ovanligt – så länge det går att uppfylla donatorns önskan försöker vi göra det.

Ibland kan också språket i testamentet vara ålderdomligt. Då kan det bli nödvändigt att ”översätta” syftet till dagens omständigheter.

Är alla specialfonder gamla?

Nej, inte alls! Vi får nya donationer varje år, och ändamålen berättar fortfarande mycket om sin tid. Under 2000-talet har vi till exempel fått donationer till arbete som främjar kulturell mångfald och internationella kontakter. Minnesfonder för bortgångna kulturpersonligheter upprättas fortfarande av anhöriga som vill främja arbete som varit viktigt för den avlidna. Presidenterna Koivisto, Ahtisaari och Halonen har egna fonder inom Kulturfonden.

Våra specialfonder utvecklas och breddas i takt med tidens gång. Det är vi är glada och tacksamma över.

Specialfonder kan få stor betydelse

Eftersom en del donatorer har valt att rikta sina donationer till en specifik region eller konstgenre, har vi ibland goda möjligheter att ge stora bidrag till vissa orter, regioner eller genrer.

Ett exempel är Sydösterbotten, dit flera donatorer har valt att rikta sin donation. Tack vare Elin och Karl Pentzins kulturfond har vi också kunnat bevilja betydande understöd till verksamhet inom den svenska språkön i Uleåborg. Fredrika-hemmets fond möjliggör bidrag till rekreation för äldre personer i Åboland och med hjälp av Ingrid Wasastjernas musikfond kan vi rikta bidrag till kammarmusik i Helsingfors.

Många elever gynnas av att tidigare elever i deras skola valt att testamentera avkastningen från sin egen fond till elevstipendier. Sådana medel överför vi oftast direkt till skolorna, som sköter fördelningen av stipendierna.

Specialfonder föder specialprojekt

Specialfonder som grundar sig på stora donationer kan avkasta stora summor varje år. Då räcker kanske inte de ansökningar vi får i november för att fördela hela avkastningen på ett bra sätt. Det kan behövas specialprojekt och satsningar för att ge donationerna det genomslag de förtjänar.

Ett exempel är de kulturellt intresserade systrarna Lise och Thelma Standertskjölds fond. Fonden har länge haft en betydande avkastning och vi har kunnat investera i lägenheter och seniorboenden för konstnärer. Ateljélägenheterna på Busholmen i Helsingfors går under namnet Elfvik-ateljéerna till minne av systrarnas hem i Esbo. Läs mer om Standertskjöld-lägenheterna här. Många konstnärer har också beviljats resebidrag, speciellt för residensvistelser, ur systrarnas fond. Sommaren 2021 kunde vi, efter konsultation med jurister, också använda en del av fondens avkastning för att bevilja rekreationsstipendier åt konstnärer och kulturarbetare som drabbats hårt av den då pågående coronapandemin.

En annan specialfond med mycket god avkastning är Frans Henriksons testamentsfond. Tack vare Henriksons donation har vi kunnat bevilja stora bidrag till kulturell verksamhet i Sydösterbotten. Hemslöjdsgården och Vänstugan Primula i Kristinestad har grundrenoverats med medel ur Henriksons fond. Eftersom avkastningsprognosen för Henriksons fond fortsatt är mycket god har fonden från och med år 2021 fått en egen ansökningstid för regionala utvecklingsprojekt i september.

Är alla fonder endast för svenskspråkiga?

Eftersom Kulturfondens syfte är att främja det svenska i Finland, är de flesta fonder endast för svenskspråkiga. Några specialfonder riktar sig till tvåspråkiga eller nordiska sökande, och några specialfonder nämner överhuvudtaget inte språk.

I några av våra specialfonder för naturvetenskaplig forskning finns inget krav på koppling till språk.

Här kan du läsa om våra fonder för naturvetenskaplig forskning.

Hur får jag bidrag ur en specialfond?

I de allra flesta fall beviljar vi bidrag ur specialfonderna i samband med Kulturfondens stora utdelning varje vår – alltså till dem som lämnat in en ansökan i november. När vi bereder ansökningarna kollar vi samtidigt om ändamålet för ansökan passar inom någon specialfond. Om vi bedömer att ändamål och fond passar ihop tas bidraget ur specialfonden. När vi skickar besked till våra sökande nämner vi alltid ur vilken fond bidraget har beviljats.

Du som sökande behöver oftast inte ha koll på vilka specialfonder som finns eller göra en ansökan direkt till någon av dem. Det finns dock vissa undantag – se nedan.

Varför har vissa specialfonder egna utlysningar?

Några specialfonder har så specifika ändamål att det är svårt att hitta lämpliga mottagare och projekt bland de vanliga ansökningarna. Vissa av fonderna riktar sig till målgrupper som inte annars ansöker om stipendier från fonder och stiftelser.

För att underlätta för våra sökande har vi samlat dessa fonder till en gemensam utlysning i september.

I september kan du ansöka om bidrag och stipendier ur:

• Henrik Nysténs fond
• Minister Kristian Gestrins skärgårdsfond (jämna år)
• Karl Hjalmar och Karin Helena Winbergs Nyländska skärgårdsfond (ojämna år)
• Svenska Österbottens kulturfond (SÖK)
• Inga, Valdemar, Anna-Lisa och Inga-Brita Westbergs fond
• Henry och Martta Bertells minnesfond
• Kristinestads kulturfond
• Frans Henriksons testamentsfond

Läs mer om fonderna med ansökningstid i september här.

Vem avgör om jag får bidrag ur en specialfond?

Kulturfondens styrelse tar beslut om alla bidrag, också de som går ur specialfonderna.

Vissa donatorer har bestämt att deras fond ska ha egna sakkunniga som också bedömer ansökningarna. De här grupperna kallas ofta styrelser, men har inget juridiskt mandat att ta beslut om utdelningen. I beredningsarbetet har de ett liknande uppdrag som Kulturfondens externa sakkunniga. De är experter på olika områden som stöder våra förtroendevalda och hjälper dem att fatta goda beslut.

Läs mera om våra donatorer

Kulturfonden och alla specialfonder förvaltas av Svenska litteratursällskapet. Om du vill veta mera om alla våra donatorer kan du göra det i en sökmotor på SLS webbplats.

På webbplatsen finns också information för dig som är intresserad av att själv göra en donation.