Konstnärligt skapande suddar ut språkliga barriärer

Låtskrivarverkstaden Rimlab förenar ungdomar med olika modersmål och bakgrund. Ord på svenska, finska, engelska, somaliska och arabiska blandas friskt i den kreativa låtskrivarprocessen. Projektets koordinator Petter Korkman vill föra språkgrupper närmare varandra och spräcka bubblor.

På många ungdomsgårdar runtom i Svenskfinland har barn och unga mellan 8 och 20 år haft möjlighet att delta i låtskrivarverkstaden Rimlab. Under en eller två dagar arbetar ungdomarna intensivt med att skriva egna sångtexter och skapa musik. Processen filmas och ungdomarna intervjuas och till slut spelas låtarna in i en studio.

I Rimlab möts ungdomar med olika modersmål och olika bakgrund. Man behöver inte ha tidigare erfarenhet av att skriva låtar eller spela ett instrument.

Till en början får deltagarna fundera på ord som är viktiga för dem, och sedan skrivs några ord upp på tavlan. Det kan vara ord på olika språk, till exempel svenska, finska, engelska, somaliska eller arabiska. Utgående från orden fortsätter sedan låtskrivarprocessen. Texterna filas och musiken skrivs innan låtarna till slut bandas in. Slutresultatet kan vara låtar på olika språk och låtar som lånar in ord från andra språk.

Petter Korkman säger att låtskrivarverkstäder är ett intressant sätt att lära känna varandra, eftersom man skriver en låt utgående från delade känslor och erfarenheter. På det sättet kan ungdomarna också anonymisera sina känslor och skydda sin egen identitet när man skriver tillsammans. Under processen får ungdomarna fundera och reflektera över sina liv.

– Vad tänker de på, vem är de och vad vill de säga här i världen?

Svårt att spräcka bubblor

Petter Korkman tycker att vi är överraskande dåliga på att blanda oss med människor från till exempel andra språkgrupper. Det finns många olika slags bubblor. Finlandssvenskar, finsktalande och nyinflyttade kanske håller sig för sig själva, i sina egna grupper.

– Vi behöver föra språkgrupperna närmare varandra och spräcka bubblor.

Han tycker att det är viktigt att invandrare också kommer i kontakt med finlandssvenskar. Det är spännande att blanda människor med olika bakgrund och skapa mångkulturella grupper. Då kan man reflektera över sin egen språkliga och kulturella identitet.

I Finland ser svenskspråkiga eller nyinflyttade med ett annat modersmål inte alltid sitt hemspråk som en tillgång. I låtskrivarverkstaden bidrar olika språk till mångfalden.

– Det blir en resurs för det gemensamma konstnärliga projektet.

Till exempel hade en somalisk kille som deltog i Rimlab kastat fram ett uttryck på somaliska som han använde för en person som ljuger mycket, ”bermuda”. Det här uttrycket kunde sedan användas i låtskrivandet. Det gäller att vara språkligt innovativ och friskt hitta på nya metaforer och idiom för att göra språket mer intressant.

Ungdomar är nyfikna på varandra

Eftersom Petter Korkman ordnar låtskrivarverkstäder runtom i Svenskfinland, har han fått erfara att ungdomar har en varierande attityd till det andra inhemska. I Österbotten har en del unga en svag relation till finskan och är därför också blyga när de deltar i någon aktivitet där det talas finska. Men också i södra Finland kan en del ungdomar vara obekväma med att tala finska.

– I Helsingfors gör sig finlandssvenskar ibland osynliga och det syns i våra workshoppar. Ibland vill de inte berätta att de också talar svenska.

När man deltar i låtskrivarverkstäderna måste man ingenting, eftersom det är frivilligt att vara med. Ungdomarna behöver inte lära sig eller tala ett annat språk, utan skapandeprocessen och främjandet av den egna språkliga identiteten är det viktigaste. En stor bonus är att ungdomar med olika bakgrund umgås med varandra.

– Konstnärligt skapande suddar effektivt ut språkliga barriärer, säger Korkman

Ungdomarna är i allmänhet nyfikna och vill veta mer om varandras språk och erfarenheter. De vill också gärna i efterhand se på filmsnuttarna och intervjuerna av varandra.

Dessutom är låtskrivarverkstäderna också ett sätt för ungdomarna att öva upp sina medborgerliga färdigheter och fundera över vad de tänker och tycker om olika saker.

– Unga lär sig att artikulera sina ståndpunkter. Var står de i olika frågor?

Också forskare har fått upp ögonen för Rimlab och verkstaden har varit föremål för vetenskapliga studier, till exempel om språkinlärning.

Kulturfonden är en av huvudfinansiärerna bakom Rimlab.

Ansök i april om bidrag

Har du en idé för hur man kan främja lusten och förmågan att kommunicera på svenska och finska i Finland? Via det strategiska programmet Hallå! beviljar vi sammanlagt sex miljoner euro till projekt som främjar språkkunskaperna i svenska och finska, ökar samförståndet mellan språkgrupperna och betonar språkkunskaper som en framgångsfaktor i ett flerspråkigt Finland. Projekten ska vara inkluderande, nyskapande och främja förståelse för andra språkgrupper. Läs mer om hur man ansöker här.

Text: Sofia Strömgård
Praktikant, kommunikation
sofia.stromgard(at)kulturfonden.fi