Finland 100 år – kalas på kansliet

Regeringens nedskärningar inom kultur och utbildning har lett till en stärkt känsla av samhällsansvar hos Stefan Wallin, ordförande för Kulturfondens styrelse, och delegationsordförande Ann-Luise Bertell. De väljer att aktivt tro och satsa på framtiden och firar Finland 100 år bland annat med ett barnkalas på kansliet.

 

Du kan läsa reportaget från kalaset på vår webbplats, i pdf-versionen av vår årsbok eller beställa ett exemplar av Kulturfondens årsbok från kansliet(at)kulturfonden.fi.  

 

– Oj. WOW!

Jim Åkerbloms spontana utrop smälter ihop med kompisarnas när han kikar in i stora mötesrummet på Svenska Kulturfondens kansli i Helsingfors. Sekunden efter når dussinet barn bordet längst in. De rusar runt och tittar på färgglada ballonger och rosa serpentiner som ringlar mellan saftkannor, muffinsfat, frukter och kex.

Det här är en speciell måndag. Femåringarna från grupperna Lönneberga och Junibacken vid daghemmet Elka i Munksnäs är bjudna på kalas. Temat är Finland 100 år och som värdar står styrelseordförande Stefan Wallin och delegationsordförande Ann-Luise Bertell.

– Vet ni vad Svenska kulturfonden gör, frågar Wallin vid bordsänden när alla bänkat sig.

Tystnaden är kompakt. Att beskriva fondens allmännyttiga uppdrag för barn kräver lite arbete.

Att förklara Wallins och Bertells roller är enklare: Föreställ er Joakim von Anka men tvärtemot; istället för att krampaktigt hålla alla pengarna för sig själva så vill de ge så mycket som möjligt till andra.

– Jag har Kalle Anka-tidningar hemma, replikerar ett av barnen och flera hänger på.

 

Föräldraförening: Stöd huvudsaklig inkomst

Mia Ahlskog, föreståndare för daghemmet Elka, och Julia Ruth, föräldraföreningens ordförande, har bättre koll. De är vana att fundera på hur deras önskan om att erbjuda barnen en guldkant i tillvaron kunde passa ihop med Kulturfondens kriterier för exempelvis stöd till kultur på dagis.

– Vi ansöker regelbundet om bidrag från Kulturfonden. Föreningen uppbär en medlemsavgift men bidrag från olika fonder utgör vår huvudsakliga inkomst. Eftersom verksamheten inte planeras flera år i förväg är det svårt att förutse behoven av pengar. Därför värdesätter vi möjligheten att kunna söka bidrag varje år, säger Ruth.

De aktuella behoven definieras i samråd med personalen. Enligt föreståndare Mia Ahlskog har daghemmet en snäv budget, vilket gör externa bidrag viktiga.

– Hittills har vi använt pengarna bland annat till att gå på teater och konserter, köpa nya böcker och cyklar till gården. Vi har 86 dagisbarn så det är enklare för oss att köpa in en pjäs eller en konstnär som jobbar tillsammans med barnen än att åka någonstans. På det sättet får också alla barn ta del av kultur. Alla familjer gör inte det på fritiden.

 

Populism ett hot mot konsten

Stefan Wallin och Ann-Luise Bertell är oroade över den nuvarande regeringens linje i kultur och utbildning. De konstaterar att nedskärningarna lätt slår hårt mot det svenska, och att de drabbar både institutioner och individer.

– Även nedmonteringen av strukturer som stödjer svensk- och tvåspråkighet gör att vi känner ett ännu större samhällsansvar. Samtidigt kan Kulturfonden inte bli en automat som mekaniskt ger pengar till ändamål som primärt är den offentliga sektorns ansvar. Förändringen i synen på kultur, utbildning och det svenska språket i Finland tyder på en värdeförskjutning, säger Wallin.

De drar paralleller till den framväxande populismen i bland annat USA: Det första Trumpadministrationen gjorde var att skära ner den redan blygsamma kulturbudgeten.

– Konst och kultur hotas på alla fronter just nu. Men att ta del av kultur är att delta i en kreativ process, vilket i sig är det första steget mot innovation. Samhället behöver kultur för att utvecklas, säger Bertell.

 

“En golfbil till pappa”

Linnea von Knorring, Sophie Huhta, Iris Häkkinen och Bea Koiso-Kanttila sprider ut sina teckningar på ett mindre bort i rummet. Inför kalaset har barnen haft i uppgift att rita en teckning som föreställer deras framtidsdröm.

Förutom att få en hund, en förhoppning som de flesta i dagisgruppen delar och som hundägarna Wallin och Bertell har full förståelse för, planerar de fyra att bli bagare och öppna ett kafé.

– Vi ska baka munkar till poliser, säger von Knorring.

Ett annat barn vill bli polis, några andra brandmän. På Eirik Wadéns teckning finns massor av diamanter. Han vill bli rik.

Sophie Huhta har ritat ett hus för féer.

– Vilken bra idé, utbrister Bertell.

– Ett hus för féer är nästan som en teater.

Vad skulle de här barnen göra om de hade en massa pengar? De flesta skulle köpa en hund eller kanin, om inte till sig själv så till sin kompis eller kusin.

– Jag skulle köpa en golfbil till pappa. Han har alltid önskat sig en sådan, säger Alexandra Jansson.

Julius Åberg skulle köpa korv med bröd till sin pappa, “för att han tycker om dem.”

Linnea von Knorring skulle bygga ett hus åt hemlösa.

– En gång när jag var dum sade mamma att det faktiskt finns barn som inte har något hem. Det känns tråkigt. I mitt hus skulle det finnas sängar, leksaker, en ipad och en hemmabiograf där de kunde se på film.

 

Stolt över Finland

Om de tillåts önska för egen del så hoppas Mia Ahlskog och Julia Ruth att föräldraföreningen, som även i vår skickat in en ansökan, ska få hjälp med att ordna en barnfest. Festens innehåll dikteras långt av om de får extern finansiering. En såpbubbelkonstnär står högt på önskelistan.

– En gemensam fest främjar känslan av delaktighet och föräldrarnas insyn i verksamheten. Det betonas i den nya planen för småbarnspedagogik som tas i bruk i augusti, säger Mia Ahlskog.

Finlands hundra år som självständig republik kommer daghemmet att uppmärksamma mer under hösten.

– Feståret syns i hela samhället. Barnen snappar upp det och vi vill ge dem möjlighet att känna sig som delar av ett sammanhang. Själv är jag stolt över att leva i ett fint land, säger Ahlskog.

Att vilja stärka känslan av gemenskap klingar väl ihop med Finlands 100-årsjubileum vars tema är Tillsammans. Av de drygt 34 miljoner euro som Svenska kulturfonden delar ut i år går över 1,7 miljoner euro till olika projekt med anknytning till jubileet.

Det nationella programmet koordineras av Statsrådets kansli och Kulturfonden har god insyn genom den svenskspråkiga informatören Johan Lindholm som får sin lön från Kulturfonden. Dessutom sitter direktör Leif Jakobsson i projektets styrelse och Ann-Luise Bertell är medlem i delegationen.

Bertell beskriver Finland som ett underbart land med vacker natur och ärliga och varma människor.

Även Wallin nämner folksjälen. Finlandssvensk eller finne – vi är alla i grunden finländare.

– Samtidigt behöver vi bejaka det mångkulturella som en naturlig del av ett samhälle i utveckling. Xenofoberna, de som räds invandring och mångkultur, när en fiktiv dagdröm. Finland har aldrig varit en monokultur utan en port mellan öst och väst. Vår välfärd bygger också på invandring, vilket syns bland annat i vårt näringsliv och vår arkitektur. Släktnamnet Engel återfinns inte i Kalevala. De största nya tankarna föds när kreativa människor med olika bakgrund möts.

 

Potential i barn och barnkultur

Mätta och belåtna, med de enorma energidepåerna tillfälligt tömda efter en språngmarsch initierad av fotografen, tackar barnen för sig.

Ann-Luise Bertell konstaterar vilken inspirationskälla barn är.

– De kan, innan självcensuren slår till, ha de mest fantastiska idéerna. Teckningen av ett hus för féer kunde exempelvis utvecklas till en sagobok eller en pjäs.

Stefan Wallin ser i barnen naturliga och oförstörda människor som ännu har allting framför sig. Han hoppas att de får en barn- och ungdom full av stimulans som stödjer deras utveckling och hjälper dem upptäcka nya sidor hos sig själva.

– Att i tidig ålder få möta riktiga konstnärer berikar nuet och kan öppna barnens ögon för eventuella framtida yrken. Jag brukar ange perioden som kulturminister som orsak till att jag sitter på den här posten idag, att den gav mig en känsla för vad kultur är. Senare har jag insett att kultur funnits naturligt i bakgrunden då min pappa var bokhandlare och mamma museiguide.

För Bertell kändes steget från teaterchef på Wasa Teater till, som hon säger, kulturbyråkrat kort. Hon trivs även i den här befattningen och med uppgiften att hjälpa till i det stora samhället.

Om de hade fria händer med fondens pengar skulle de satsa ännu mer på att testa olika saker, också till synes galna experiment.

– Jag skulle gärna ge mer resurser till barnkultur. Konstnärliga upplevelser i barndomen minns vi ofta ännu som vuxna. De utvecklar vår empatiförmåga och det är viktigt. Samtidigt verkar det svårt att skapa högkvalitativ kultur för barn. Kultur för barn bygger fortfarande i alltför hög grad på roliga gubbar. Vi behöver en djupare diskussion om vad barnkultur är. Jag ser en stor utvecklingspotential på det här området, säger Bertell.

 

Text: Jeanette Östman

Foto: Niklas Gerkman

 

 

Namn: Stefan Wallin, 49.

Bor: Åbo. Jobbar i Helsingfors.

Familj: Döttrarna Stella och Freja och golden retrievern Chili.

Intressen: Matlagning, konditionssporter och engelsk ligafotboll.

Bakgrund: Journalist och politiker. Kulturminister 2007-2011. Ordförande för Kulturfondens styrelse sedan hösten 2014.

Inspirerar i mitt nuvarande uppdrag: En äkta känsla av att vara med och skapa förutsättningar för någonting nytt. Vi tar inte på oss balettskorna men ger andra möjlighet att göra det.

 

Namn: Ann-Luise Bertell, 45.

Bor: Vörå. Jobbar i hela Svenskfinland.

Familj: Man, tre barn och två hundar.

Intressen: Litteratur och motion. Jobb och hobbyn flyter ihop.

Bakgrund: Skådespelare, författare och konstnär. Chef för Wasa Teater 2011-2015. Ordförande för Kulturfondens delegation sedan hösten 2014.

Inspirerar i mitt nuvarande uppdrag: Det är ett privilegium att få träffa så många konst- och kulturutövare och delta i pågående diskussioner. Vi är med där det händer.

 

Fakta

Över 1,7 miljoner till Finland 100 år

• Svenska Kulturfondens uppgift är att stödja den svenska utbildningen och kulturen, det svenska språket och verksamhet på svenska i Finland.
• I år delar fonden ut drygt 34 miljoner euro. Över 1,7 miljoner euro går till olika projekt med anknytning till Finlands 100-årsjubileum.
• Konserten Spegling – 100 år av finlandssvensk musik, som samlade drygt 200 artister i Musikhuset i Helsingfors i mars, var Kulturfondens egen hyllning till Finlands 100 år som självständig republik.
• Stafettkarnevalen 2017 har fått extra resurser liksom affischutställningen Come to Finland som visas på Nationalmuseet i Helsingfors under våren.
• Höstsonaten, ett nytt finlandssvenskt verk under ledning av kompositören Sebastian Fagerlund, får i september premiär på Nationaloperan.
• Projektet Konsttestarna förverkligas tillsammans med Suomen kulttuurirahasto och Förbundet för barnkulturcentren i Finland under läsåren 2017-2019. Alla åttondeklassare bjuds på två konstupplevelser; ett evenemang i elevens närmiljö och ett vid en nationell konstinstitution. Nästan 200 000 personer väntas delta.